Livet är... bra?

Egentligen hade jag tänkt att jag i vanlig ordning skulle skriva ett bittert inlägg med extensiva utlägg om hur extremt horribel min vardag är, till exempel genom att gnälla över hur mycket vi har haft i skolan och hur påfrestande det är att göra ett projektarbete på två dagar.

Nu blir det däremot inte så. Kanske är det bra; kanske är det dåligt och ni blir besvikna. Jag, däremot, vet att jag är förbannat jävla glad över det. Faktum är att jag är sjukt nöjd med livet, och mycket - om än inte allt - av det är på grund av, hör och häpna, skolan. Det är nämligen så att jag i veckan har:

  • lämnat in den sista uppsatsen i engelska innan salstentan i december
  • petat ihop ett grupprojekt om kastsystemet i Indien, vilket resulterade i en över 60 minuter lång redovisning
  • fått tillbaka min hemtenta i amerikansk 1900-talslitteratur och trots alla om och men nbsp;fått VG på kursen, samt
  • fått tillbaka min salstenta i grammatik och först fått G, men sedan varit mer awesome än Magical Trevor nbsp;och styrt upp ett VG

Jag tänkte fördjupa mig lite i den sista punkten.

Igår hämtade vi ut våra tentor och jag blev extremt besviken på mig själv när jag såg att jag hade fått 74 av 100 möjliga poäng. Det gav med god marginal ett G, men jag hade haft en sådan extremt bra känsla av tentan. (Hur hade jag kunnat ha något annat med tanke på vad jag hade med mig att äta i tentasalen?) Dessutom råkade det vara så att Simon skrapade ihop 80 pinnar, vilket i sin tur resulterade i ett VG; därmed var jag inte särskilt långt ifrån gränsen, och livet kändes extra värdelöst.

När jag sedan tittade igenom tentan upptäckte jag att min lärare hade missat att ge mig en del poäng på ett par ställen, samt att översättningsdelen av tentan var lite underligt rättad. Ett hopp tändes och jag började konspirera för att roffa åt mig mitt välförtjänta VG ändå.

Därför träffade jag idag min seminarieledare för att diskutera en del punkter av tentan som jag hade synpunkter på . Jag frågade först lite allmänt om vissa frågor och hur de hade rättats innan jag påpekade att ett par poäng hade missats. Mycket riktigt stämde det och jag kom upp i en summa av 77,5. I översättningsdelen märkte vi också tillsammans att det saknades ytterligare 1 poäng, och då bestämde den underbara damen sig för att översättningen var för hårt rättad, vilket genererade en slutsumma av 79,5 poäng. Däremot får man inga halva poäng, varför totalen rundades upp till 80 - alltså ett VG.

Like a boss.

nbsp;

nbsp;

***

Dock måste jag få fylla min kvot av gnäll och tänke därför klaga på att jag missar kvällens avsnitt av Bonde Söker Fru. Det är fortfarande högst oklart hur mitt arma psyke kommer att tackla detta bittra öde. Det är åtminstone tur att jag har så mycket positiva känslor att ta ifrån.

Kanske hamnar jag i normalläge på grund av detta och kan utan ångest fortsätta att vara mitt bittre och övercyniska jag.