När livet kommer emellan

Ibland känns det som att det inte finns någonting jag bryr mig mindre om än hur Aurora Ljungstedt arbetar med berättarethos och folktrostematik. 

Ibland är jag övertygad om att den som fäster vikt vid någonting sådant inte är vid sina fem sinnes fulla. 

Ändå är det ämnet jag har valt att investera 15 hp i. Det jag ska slita med resten av denna termin och få ett diplom, ett studielån och troligen arbetslöshet som tack. Och allt jag kan tänka är

 

vem 

bryr 

sig

 

om Aurora Ljungstedt och hennes eventuella narrativa strategier? 

 

Jag brydde mig, bryr mig väl fortfarande någonstans längst in; där bakom någonstans respekterar jag mitt fält och finner forskningen viktig och i bästa fall intressant. Men i helgen sa jag hej då till en älskad person, för alltid. Kramades och grät och gick sönder. Dagen efter höll jag handen över en gravid älskad persons mage, kände ett liv därinne sparka. Kramades, satte ihop några bitar. Bottenlös sorg och högsta av glädje. 

Jag förstår inte hur det är meningen att vi ska kunna fungera i det lilla rutnät som är vårt samhälle, när livet hela tiden kommer emellan och stör kvadraterna. Hjärtan, spiraler, cirklar. Sorg, glädje, förlust, vinst. Var får uppsatser plats när hjärtat värker efter att ha sett exet för-första-gången fumligt ta någon annans hand? Hur hanteras en handledningstid om den krockar med sista gången du ser din vän innan hen drar till Indien i ett år? Var hamnar sekundärlitteraturen när du blir vräkt? När finnes tid för opponeringsplanering när du är så kär att det rinner ur näsan och öronen? Och var finns meningen med litterär forskning när älskade fastrar dör och lika älskade vänner snart ska ge liv till en person? 

Jag får bita ihop när handledaren nästa gång mumlar om formaliafelaktigheter som kursiverade kommatecken eller felvända citattecken för att inte kasta mig upp på bordet och skrika OCH VEM I HELA HELVETET FÖRVÄNTAS GE A FLYING FUCK OM NÅGOT AV DET HÄR och springa mot solnedgången för att ta nästa flyg till sålångtbortdukankomma på jakt efter det vi alltid tror finns på andra sidan om där vi är;

mening.