Foto: PrivatFr. vänster: Emmanuel Örtengren, Carl-Vincent Reimers och Erik Hammar.

Macron visar vägen för en europeisk högskolepolitik

Sverige måste bli bättre på internationalisering när det kommer till universitets- och högskolestudier, menar representanter för Swedish International Students and Alumni.

Föreningen Swedish International Students and Alumni representerar svenska utlandsstudenter.

I Europa hörs nu en alltmer engagerad debatt om EU:s framtid och därmed den högre utbildningens framtid i Europa. För ett par veckor sedan höll den franske presidenten Emmanuel Macron ett tal vid Sorbonneuniversitetet i Paris – ett av Europas historiska centrum för högre utbildning – där han föreslog riktlinjer för EU:s framtid.

Högre utbildning spelade en central roll i talet och flera av hans omfattande förslag var direkt kopplade till högre utbildning. Bland annat föreslår han grundandet av nya, transnationella universitet i Europa, en intensifiering av språkpolitiken där varje student väntas tala minst två europeiska språk, samt obligatoriska utbyten till andra europeiska länder.

Som representanter för svenska utlandsstudenter ser vi Macrons förslag som ett viktigt steg mot större internationalisering och en verkligt europeisk högskolepolitik. Vid sidan av Storbritannien och USA är EU den största mottagaren av svenska studenter. Efter Brexit kommer fler svenska studenter sannolikt att välja bort studier i Storbritannien till förmån för EU-länder, samtidigt som Macron vill fördjupa det högskolepolitiska samarbetet på EU-nivån. Det ställer nya krav på den svenska högskolepolitiken.

Studentförbund och studentkårer borde ta sig an diskussionen om vilken roll Sverige ska spela i framtidens europeiska högre utbildningslandskap. Trots det lyser debatten med sin frånvaro i vårt land, särskilt i jämförelse med Tyskland och Frankrike.

Svensk högskolepolitik är fortfarande självcentrerad, och provinsialism är vanligare än internationalism. Detta gäller såväl studentkårer och politiska studentförbund som regeringen.

Det faktum att vi är del av ett större sammanhang, en europeisk union som delar gemensamma värderingar, intressen och framtidsvisioner, verkar gå den svenska universitetsvärlden helt förbi. Ett Erasmusutbyte ses i bästa fall som en intressant krydda i en annars helsvensk examen medan en utländsk examen i humaniora eller samhällsvetenskap ofta som något främmande och osäkert. Detta syns inte minst i statistiken där 40 procent av de danska studenterna åker på Erasmusutbyte men bara 14 procent av de svenska.

Med den väntade reformering av EU som Frankrike och Tyskland nu påbörjat måste också Sverige ställa upp på en verkligt europeisk högskolepolitik. Ett första steg skulle vara att studentorganisationer ställer sig bakom grundandet av europeiska universitet och driver en mer aktiv europeisk språkpolitik.

Bolognaprocessen har under 2000-talet varit den främsta drivkraften som syftat till att knyta samman europeiska universitet och överbrygga de nationella hinder som begränsar rörligheten inom högre utbildning. Viktiga framsteg har gjorts, men ännu kan en utländsk examen i exempelvis samhällsvetenskap innebära nackdelar vid ansökningar till masterprogram eller arbete i Sverige. Målet för högre utbildning i Sverige är alltjämt att förbereda studenter för den svenska arbetsmarknaden, trots att arbetsmarknaden och världen i stort blir allt mer rörlig och gränslös.

Emmanuel Örtengren, Ordförande Swedish International Students and Alumni (SISA)
Carl-Vincent Reimers, Vice Ordförande Swedish International Students and Alumni (SISA)
Erik Hammar, Politiskt ansvarig Swedish International Students and Alumni (SISA)