Foto: Sandra GunnarssonMattias Öhman, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet har använt sig av data från mönstringar för att undersöka sambanden mellan intelligens, social förmåga och dödlighet.

Riskfyllt att inte vara tillräckligt social

Är du smart och social? Grattis, då kommer du förhoppningsvis också att leva längre. Det menar Mattias Öhman som analyserat sambanden mellan intelligens, social förmåga och dödlighet. Varken smart eller social? Lugn, högre utbildning tycks ha en skyddande effekt.

Fakta

Studien ingår i Mattias Öhmans avhandling som lades fram i december 2016. Där har han också undersökt om dricksvattnets fluoridhalt har negativa effekter på kognitiv förmåga (nej), däremot sågs positiva effekter på tandhälsan. Han undersökte också om det är farlig att använda SSRI-preparat för personer som haft hjärtinfarkt (nej) och huruvida det är skadligt, sett till det psykiska välmåendet, att genomföra screening av bukaortabråck (nej).

Här kan du läsa mer om Mattias Öhmans forskning.

 

Hur ska vi leva för att få ett så pass långt och hälsosamt liv som möjligt? Ja, det tycks råda konsensus inom forskningen att socioekonomisk bakgrund, utbildning och inkomst spelar stor roll för hur friska vi är. Men finns det då några andra bakomliggande faktorer som kan spela in? Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi har undersökt intelligensen och den sociala förmågans effekter på hälsa genom att analysera register från mönstringar mellan 1969 och 1983. Utgångspunkten har varit ett dataset bestående av 700 000 män.

– Under mönstringen fick alla göra ett intelligenstest. De intervjuades också av en psykolog som betygsatte den sociala förmågan och personligheten utifrån hur bra de skulle fungera som militärer, säger Mattias Öhman.
 
Intelligensen mättes med ett test som fångade upp g-faktorn – ett mer sammansatt mått än IQ som tar hänsyn till verbal och spatial förmåga. Den sociala förmågan bedömdes av psykologen och syftade till att fånga upp personlighet, stresstålighet, initiativ- och samarbetsförmåga.
För att mäta hälsa har Mattias Öhman utgått från när de har dött – mortalitet. Det kan tyckas vara ett ganska trubbigt mått på hälsa…

– Men det har en fördel eftersom det är objektivt.

Studien följer männen upp till 45 års ålder och fokuserar alltså på förtida död, de som avlidit innan 45 års ålder.

Efter det omfattande arbetet
med att föra in all data, kunde Mattias Öhman se tydliga trender. Den kognitiva förmågan spelar stor roll – ju högre g-faktor, desto mindre risk att dö. Men vad som är mer slående är att den sociala förmågan tycks vara ännu viktigare. Av de individer som psykologen rankade som minst sociala, hade 8 procent dött före 45 års ålder. Trenden var genomgående och visar att ju mindre social en man är, desto större är risken att dö i förtid.

– Det är ganska intressant att en psykolog som intervjuar en person, så pass tidigt i livet i 20 minuter, kan sätta en poäng som fungerar så bra på att bedöma mortalitet.

Andra studier har dock visat att bedömningar av social förmåga under mönstringen också hänger samman med förmåga på arbetsmarknaden. Den som anses bra inom det militära, klarar sig även bra i arbetslivet.
 
Då den allmänna mönstringen endast omfattade män, har det inte varit möjligt att göra en liknande studie på kvinnor. Men det är ändå intressant att spekulera i hur utfallet skulle bli.

– Andra studier har visat att intelligens spelar mindre roll för kvinnor än för män, i alla fall när man tittar på lön och utfall på arbetsmarknaden. En hypotes skulle kunna vara att social förmåga är ännu viktigare för kvinnor, säger Mattias Öhman.

Det känns ju rätt jobbigt att höra detta som blyg pluggis…

– Jo, men de flesta pluggisar har högskoleutbildning. Och det visade sig ha en skyddande effekt i studien.

De som skaffade sig utbildning efter mönstringen löpte alltså lägre risk att dö. Men huruvida det är högskoleutbildningen som sådan, eller socioekonomisk bakgrund som spelar in är svårt att säga utifrån denna studie.