Foto: Sandra GunnarssonIngrid Nylander är professor i farmakologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar om att ta reda på hur det går till när uppväxtmiljön sätter sina spår på våra gener och ger men som kan bli bestående.

Otrygga råttor ger svar om missbruk

Professor Ingrid Nylander har genom att studera råttor kunnat visa att en otrygg uppväxtmiljö kan leda till alkoholmissbruk. Nu planerar hon att gå vidare med ”maskrosråttorna” för att få svar på hur man i framtiden ska kunna bota missbruk genom att göra en ”omstart” av hjärnan.

Alkofakta att ha i åtanke

Kvinnor är känsligare för alkohol än män. Det beror inte bara på kroppsmassa, utan på att enzymer som bryter ner alkohol i mag-tarmkanalen är mer aktiva hos män. Därför ska en flaska vin inte delas rakt av, utan på tre, där två tredjedelar ska tillfalla mannen, för jämställd alkoholkoncentration i blodet.

Vita perioder är bra om man inte varvar dem med intensiva perioder av konsumtion. Studier visar att detta leder till att hjärnan snabbare ställer in sig mot beroende än om man dricker mindre och regelbundet.

De som klarar av att dricka mycket, är mer sårbara för att hamna i beroende eller att få skador än de som inte klarar lika stora mängder. Det är med andra ord bra att vara en sådan som somnar eller kräks efter något glas för mycket.

Källa: Ingrid Nylander

Trots att alla vet att alkohol inte är bra i för stora mängder, sitter vi ändå där i ekoparken och dricker, mycket. Men hur farligt är det egentligen? Och varför kan vissa hålla sitt drickande under kontroll, medan andra får problem? Jag hälsar på professor Ingrid Nylander, som vigt nästan hela sin forskarkarriär åt att studera effekterna av alkohol, för att få svar. Exakt hur mycket som är skadligt att dricka är svårt att svara på då det skiljer sig åt på individnivå, säger hon. Däremot vet man att unga personer är känsligare för alkohol än äldre.

– Hjärnan utvecklas fram till 25 års ålder, och det är fram-hjärnan, frontalcortex som utvecklas sist. Där sitter beslutsförmåga, riskbedömning och impulskontroll. Om man har en intensiv konsumtion av alkohol kan man få skador på hjärnan och riskera att få svårare med impulskontroll och riskbedömning, säger Ingrid Nylander, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.

Att hjärnan påverkas av alkohol i ung ålder har hon också sett genom att studera råttor som får dricka alkohol när de är små. När de blev äldre kunde man se förändringar i hjärnan, vilket kan vara en bidragande orsak till ökad sårbarhet för alkohol. Men det är inte bara tidigt drickande som påverkar om man ligger i riskzonen, utan även vilken miljö man vuxit upp i. Ingrid Nylander säger att människor som hamnar i skadligt bruk och beroende kommer från alla samhällsklasser, men vad de flesta har gemensamt är att de haft en otrygg uppväxt. Ett liknande mönster syns även bland råttorna. Genom experiment där hennes forskningsgrupp separerat råttungar från mamman längre tid än vad som är naturligt har de kunnat se att råttorna i större utsträckning väljer alkohol framför vatten när de blir vuxna. 

– De svarar också annorlunda på alkohol. De har låga nivåer av enkefaliner (kroppsegna morfinlika substanser) från början, och får ett större påslag när de dricker. Kanske är det så att de dricker för att de inte mår bra.

En intressant upptäckt som man gjorde var dock att råttorna inte skiljde sig åt under ”tonåren”.

– Under ungdomsperioden dricker alla råttor, oavsett uppväxtmiljö. Men det är när de blir äldre som de skiljer sig åt.

Även om detta påminner om vårt eget, ibland gränslösa tonårsbeteende passar jag  på att fråga henne om man verkligen kan studera råttor för att få svar på hur det fungerar för människor. Hon säger att psykiska sjukdomar, som också kan bero på uppväxtmiljö, är svåra att undersöka på djur.

– Det är ju svårt att säga om en råtta har ångest. Men belöningssystemet är väldigt lika, vilket man bland annat sett vid hjärnavbildning på människa. Därför är just beroendesjukdom relevant att studera med djurmodeller.

I samma anda fortsätter Ingrid Nylander att berätta om maskrosbarn och ”maskrosråttor” – individer som klarar sig från missbruk trots att de haft en otrygg uppväxt. Just denna råttgrupp hoppas hon kunna studera mer framöver.

– Vi vill försöka ta reda på vad de har för skyddsmekanismer, varför vissa klarar sig men inte andra.

Förhoppningen är att kunna få svar på vilka mekanismer som sker när trauma i barndomen blir beständigt. Det har att göra med epigenetiska faktorer – att miljö leder till att generna omprogrammeras så att de uttrycks på ett annat sätt. Men exakt hur detta går till är jättesvårt att kartlägga, säger hon. Förhoppningen är att man ska kunna förstå hur förändringen sker – och då ha möjlighet att rätta till det som blivit fel. Ingrid Nylander berättar om hur man tänker sig kunna reversera negativ inverkan av uppväxtmiljön eller alkoholmissbruk, kanske till och med bota alkoholberoende, i framtiden.

– Om man som barn varit utsatt för trauma skulle man då kunna gå in och göra en ’restart’ på hjärnan och gå tillbaka till ursprungsinställningarna då det fungerade bra.