Betalar utomeuropeiska studenter överpris?

Sveriges radio rapporterade i maj att internationella studenter betalar upp till dubbelt så mycket för sina utbildningsplatser som de beräknas kosta. Skillnaden mellan det som staten ersätter ett lärosäte för en europeisk students studieplats och det som utomeuropeiska får betala själva kan vara över 60 000 kronor. Företrädare för Stockholms universitet, som frågas ut av Ekot, förklarar det med utgifter för marknadsföring och administration.
Så hur ser det ut här i Uppsala? Ungefär likadant, visar det sig när Ergo kontaktar universitetets internationella samordnare Kay Svensson. Avgifterna ligger på omkring 40 000 kronor mer än statens ”prislapp” på en utbildning. Innebär det att man gör vinst på de utomeuropeiska studenterna?
– Nej, det är snarare en förlustaffär i så fall, säger Kay Svensson.

Det är flera olika utgiftsposter som drar upp kostnaden och ibland alltså gör den betydligt högre än utbildningen ser ut att kosta. En viktig faktor är att högskolorna får lika mycket pengar för en grundnivåstudent i en klass med 150 personer som för en masterstudent med tio kursare – och det är nästan alltid till den senare kategorin de utomeuropeiska hör. Men det handlar också om kostnader för bostadsgaranti, administration, transaktioner, språkverkstad och en extra pott pengar per student till varje institution för att kunna undervisa en mer heterogen studentgrupp och hjälpa studenterna med saker som bankkontakter.
Även kostnaden för marknadsföringen av utbildningarna räknas in i det som ska täckas.
– Den kostar ungefär 8 000 till 9 000 per antagen student, säger Kay Svensson, och sammanfattar:
– När staten säger att det ska vara full kostnadstäckning så ser det ut såhär.