Trumpet valresultat – vad gör det med högre utbildning?

Redan innan republikanen Donald Trump utropades till segrare i USAs presidentval stod det klart att han inte skulle kamma hem särskilt många röster bland landets akademiker. Traditionellt sett har republikanerna förhållandevis lågt stöd bland universitets- och högskoleanställda om man ser till de donationer som ges till presidentkampanjerna av just denna grupp som tenderar att favorisera demokraternas kandidat. Donationerna till Donald Trumps kampanj har dock varit exceptionellt små från anställda inom högre utbildning.
Enligt researchgruppen Center for Responsive Politics, som spårar pengars och lobbyaktiviteters effekter på politiska val, hade universitetsanställda i slutet av juni i år donerat drygt 76 000 dollar till Donald Trumps kampanj, vilket motsvarar ungefär fyra procent av de donationer republikanen Mitt Romney erhöll från samma grupp när han kandiderade i presidentvalet 2012. Demokraternas kampanj med Hillary Clinton i spetsen hade i slutet av juni fått ihop ungefär 6.4 miljoner dollar i donationer från akademiker.
Universitetsanställdas och -studerandes uttryckta missnöje efter att valet avgjordes har inte låtit vänta på sig. Media har rapporterat om massiva protester från såväl high school-elever som universitetsstudenter, men trots det har Trump och hans tilltänkta ministerstab än så länge inte tydliggjort vad de vill se för förändringar i utbildningssektorn. Så vad är det de protesterar mot?
– Om jag skulle summera vad det kommer att innebära för högre utbildning och Amerika i stort att ha Trump som president, så skulle jag säga ovisshet. Vi vet helt enkelt inte hur han kommer att styra, säger Daniel Braden, som varit delaktig i Clintons kampanj, i ett mejl till Ergo.
Han bor i North Carolina, i det område som populärt kallas för ”the Research Triangle” efter regionens tre stora universitet – Duke University, University of North Carolina och North Carolina State University. Han menar att stämningen där är färgad av skepsis och rädsla för vad som kommer att hända framöver.
– Rädslan bland studenter, lärarkollegiet och övrig personal är att Donald Trumps seger kommer att leda till hets och våld mot universitetens minoritetsgrupper, i synnerhet mot muslimer och de med sydamerikansk härkomst.
Han berättar också att en del universitet har kallat internationella studenter till möten för att diskutera hur valet kommer påverka deras möjligheter att fortsätta leva, studera och arbeta i USA.
– Vad gäller studentdemonstrationerna så fokuserar många av dem på Trumps hatiska retorik och de rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska, misogyna och nationalistiska sentiment som hans kandidatur har lockat fram hos folk. De är oroliga för att han ska göra slag i sina vallöften, så som att bannlysa muslimer från att resa in i USA, säger Daniel Braden.

På flera håll i USA har man redan sett en ökning av hatbrott mot landets minoriteter sedan valet avgjordes. Ebby Abramson är forskarassistent vid New York-universitetet New School University, grundat 1933 som en tillflyktsort för akademiker som flydde Nazityskland under andra världskriget. Han berättar att någon hade klottrat hakkors på dörrarna till fyra korridorsrum med judiska hyresgäster på hans campus bara en vecka efter valet, vilket många har tolkat det som en direkt effekt av valutgången.
– Liknande incidenter har rapporterats från andra delar av USA i kölvattnet av presidentvalet. Vid University of Pennsylvania har afroamerikanska studenter lagts till i chattgrupper där användare med namn som ”Daddy Trump” har skickat rasistiska och sexistiska meddelanden till dem tillsammans med en inbjudan till ett event med namnet ”Daily Lynching”, skriver han i ett mejl.

Peter Wallensteen är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och University of Notre Dame i Indiana, ett privat katolskt universitet. Vid det sistnämnda lärosätet höll rektorn några dagar efter valet ett tal där han deklarerade att universitetet kommer att göra allt de kan för att skydda de odokumenterade immigranter som studerar där.
– De är en grupp som bott i landet i stort sett hela sitt liv (kallas ibland för dreamers) och genom Obamas åtgärder har de fått en status som gör att de kan studera. Universitetet har antagit dem för att de är kompetenta och kan bidra till landets utveckling. Därför, menar rektor Jenkins, är det också universitetets ansvar att skydda dem, säger Peter Wallensteen.
Vid Notre Dame har studenter och lärare talat om att göra universitetsområdet till ett fredat område, där federala myndigheter inte kan komma in om det skulle utlysas en jakt på vissa personer, men det är än så länge oklart vad som är möjligt inom lagens ramar.