Kollage: Lina SvenskVid köbildning avgör lotten vem som får komma tillbaka till läkarprogrammet efter en studiepaus. Tidigare har man lottat om varje termin, men nu har man beslutat att endast lotta en gång. Tur för de som får ett bra nummer, mindre roligt för de som hamnar längre ner i ordningen.

Köbildning på läkarprogrammet

Fulla kurser på läkarprogrammet gör att många som tagit en paus från sina medicinstudier får köa för att komma in igen. Men exakt hur länge de måste vänta är svårt att räkna ut vilket skapar en stor oro. Nu har programkommittén beslutat att förändra lottningssystemet och göra informationen kring uppehåll tydligare.

Studieuppehåll?

Den som vill ta en paus från sina studier på läkarprogrammet i Uppsala får fylla i en blankett där man anger anledning. Sjukdom, föräldraledighet eller militärtjänst/studiefackligt uppdrag gör att man hamnar i prioritetsgrupp 1 och därmed är garanterad plats när man vill komma tillbaka. Utöver denna grupp finns 8 andra prioritetsgrupper som avgör turordning – den som exempelvis haft en reservplats hamnar i priogrupp 2, tagit paus för att elitidrotta i priogrupp 3 o.s.v.  
På ansökningsblanketten preciseras inte i nuläget att det endast är priogrupp 1 som är garanterad plats. Studievägledaren håller på att ta fram en ny blankett med tydligare information.

Vid full kurs är det lottning som gäller. I varje priogrupp utöver nr 1, avgör lotten vilken rangordning man får.  Om ex. två elitidrottare söker sig tillbaka och det bara finns en ledig plats lottar man vem som ska komma in. Den som blir utan plats får förutur nästa termin i priogruppen elitidrottare.
Men om det finns många som köar, som innehaft extraplats, dvs är i priogrupp 2 som har högre status än elitidrott kommer de gå före.
Det tidigare förfarandet vid köbildning har varit att lotta om ordningen i varje priogrupp inför varje termin. Efter ett beslut taget av programkommittén i november, kommer man inte längre lotta om. Detta innebär att man behåller sin rangordning i sin grupp och lättare kan räkna ut när man kommer att komma in.

Efter tre år på läkarprogrammet började Ulrika Kihlberg känna sig trött. Hon bestämde sig för att ta ett paus från sina studier och samla krafter. Idag, med facit i hand är hon osäker på om hon skulle ha vågat ta den där pausen. Ganska snart efter att hon påbörjat sitt uppehåll, insåg hon att klasserna under var fulla och att det skulle dröja ganska länge innan hon kunde få en plats på termin sju.
– Det såg ganska fullt ut två år framåt. Där satt jag med studielån och lägenhet, man hamnade i en obehaglig sits, säger Ulrika Kihlberg.
Hon sökte in till hösten 2016, men kom inte in. Ovissheten om hur länge hon och de andra drabbade skulle behöva köa, fick dem att gå samman och försöka få till en lösning.
 – Vi försökte kommunicera med kursledningen för att få dem att lösa problemet, men vi upplevde inte att det låg i deras intresse att få in oss. Det var den största ångesten, att de inte försökte lösa problemet.
Tack vare tur i lottningen har Ulrika Kihlberg fått en reservplats och kommer därmed läsa termin sju till våren. Det är dock fortfarande några som köat lika länge som hon som inte vet om de kommer få en plats. Detta kan avgöras så sent som vid kursstart, beroende på i vilken utsträckning studenterna i klassen under klarar tentor eller väljer att pausa.

Att ta ”studieuppehåll” på
läkarprogrammet är vanligt. Men det är egentligen bara om man har varit sjuk, föräldraledig eller gjort militärtjänst/haft studiefackligt uppdrag som man är garanterad en plats då man vill komma tillbaka. Ulrika Kihlberg visste vad som gällde men fick höra från studievägledaren att det skulle lösa sig, trots att hon inte hade ”giltig” anledning att göra studieuppehåll.
Det var en tredjedels klass, 36 studenter som bestämde sig för att ta studieuppehåll för ett år sedan, berättar Matts Olovsson, ordförande i programkommittén för läkarprogrammet.
– Det var tämligen fulla kurser bakifrån och när alla dessa, jag tror att det var 27 studenter, ska in i princip samtidigt, så går ju inte det. Det brukar lösa sig, men inte när det handlar om en tredjedels kurs, säger han.
För att beta av kön har antalet platser på de fulla terminerna ökats, men att ta in alla som väntar går inte i och med att det måste finnas utrymme för studenterna på vårdavdelningarna, där situationen redan nu är ansträngd, menar Matts Olovsson.  
Det är ju inte första gången det händer, senast 2009 var det liknande köer. Borde ni inte haft bättre koll?
– Jo, vi försöker ha en nollvision, och ska göra vad vi kan för att undvika att det händer igen. Vi har lärt oss av det här och kommer bli tydligare med vår information. Nu är det i stället extremt få som tar ledigt och det är ju inte bra det heller om man är studietrött och behöver vara ledig.
Informationen på ansökningsblanketten ska bli tydligare och i programkommittén har man också beslutat att inte lotta om varje termin, som man gjort tidigare. (Se faktaruta) Nu kommer man få behålla sin plats i kön, vilket är tråkigt för de som hamnar långt ner, men samtidigt gör det lättare att få ett hum om när man kan komma in.
– Då kan man resa, jobba eller göra något vettigt under tiden man väntar. Men vi hoppas så klart att kunna undvika köer i framtiden, men som det ser ut nu är det köer minst ett år framåt.