Annons
Många ställer sig kritiska till frihandelsavtalet mellan USA och EU.

Kan omstritt handelsavtal hota svensk utbildning?


Känner du till TTIP? Kanske ringer det en klocka långt bak i huvudet, men inte mer än så – i så fall är du inte ensam. Men trots att det för många inte är mer än en förkortning som ibland nämns i nyhetssammanhang kan det omdebatterade frihandelsavtalet mellan EU och USA få konsekvenser för högre utbildning i EU. Ergo reder ut begreppen och tar reda på vad avtalet kan komma att innebära för svensk utbildning.

The Transatlantic Trade and Investment Partnership, förkortat TTIP, är ett långtgående frihandelsavtal mellan USA och EU. Förhandlingarna har pågått sedan 2013 och det är fortfarande mycket man ska komma överens om, då det kan komma att bli världens största handelsavtal. Det är ett avtal som eliminerar tullar och gränsskatter och som önskar jämka lagstiftning mellan de båda kontinenterna, vilket förenklat betyder att de varor som får säljas i USA även ska få säljas i Sverige. Förespråkarna menar att de förenklade handelsreglerna kommer vara en välbehövlig knuff i rumpan på ekonomier som de senaste åren har kämpat för att hålla konsumtions- och produktionshjul rullande. Kritikerna hävdar att avtalet kommer att få förödande konsekvenser för demokrati, miljö, energiproduktion, livsmedel och hälsa, då en jämkande lagstiftning kan resultera i ett “lopp mot botten”.
Det som sällan nämns är om, och på vilket sätt, TTIP kan komma att påverka universiteten i så väl Europa som i USA. Frihandelsavtalet syftar till att innefatta alla servicesektorer, inklusive utbildning. Både the European University Association (EUA) – samarbetsorganet för universitet och högskolor i Europa – och the European Trade Union Committee (ETUCE) tog förra året ställning mot avtalet med motiveringen att det kan komma att bidra till ökad privatisering och kommersialisering av högre utbildning.

Kay Svensson som är internationell samordnare och biträdande universitetsdirektör på Uppsala universitet tror inte att avtalet kommer ha så stor inverkan på svenska universitet och högskolor.
– Jag ser inte att det för tillfället är ett problem.Två faktorer tror jag kan vara bidragande till att det inte förts någon diskussion om universitetens möjliga utsatthet. För det första så är Sverige en så väldigt liten marknad att jag inte tror att det är något företag som är intresserat av att etablera sig här. Och för det andra så finns dessutom redan möjligheterna för privata aktörer att agera inom högre utbildning. Den kristna organisationen Livets Ord har till exempel, genom ett filialavtal med ett universitet i USA, utexaminerat ett par hundra kandidat- och masterexamen här i Uppsala.
Kay Svensson menar att situationen hade varit annorlunda om privata företag och organisationer kunde starta universitet och högskolor i Sverige som fick ta del av den statliga finansieringen i form av anslag och CSN-bidrag till studenter.
EUA och ETUCE varnar dock för att fattigare länder är i större risk att hamna i en beroendeställning gentemot företag som tar sig in på den lokala utbildningsmarknaden, då bland annat tvistlösningsmekanismen, ICS (se faktaruta), skulle komma att gälla även i utbildningssektorn. Kay Svensson förstår resonemanget.
– Ja länder med svaga utbildningssystem är nog potentiellt mer utsatta än vad vi i Sverige är till exempel. Här har vi en lång tradition och en generellt god kvalitet på våra högskolor och universitet. Ofta ger vinstdrivande företag utbildningar som är nära kopplade till marknaden, marknadsföring och olika typer av business schools. De investerar sällan i ämnen som medicin, humaniora och så vidare. Men vad som hade hänt om Harvard öppnade upp en filial i Stockholm? Det vet jag inte.

I dagsläget är allmänna universitet i Europa undantagna från upphovsrättsliga regler kring kurslitteratur och annat skrivet material, som en del i syftet att utbilda och sprida kunskap till alla. Education International (EI), som är en världsomfattande intresseorganisation för lärare och annan personal inom utbildning, är bekymrade över risken att TTIP hotar dessa upphovsrättsliga undantag. De menar att det kan komma att spela privata upphovsmakare i händerna.
Kay Svensson håller med:
nbsp;– Ja det där är ett problem. Visst hade upphovsmakarna kanske velat ha bättre betalt för sitt material om det var vinstdrivande företag som stod för utbildningen. Men det är möjligt att vi då hade sett olika lagstiftning för olika typer av universitet. Att det kanske hade ordnat sig så att de allmänt finansierade universiteten hade fått ha kvar undantaget, men att de kommersiella universiteten hade fått betala? I ljuset av det senaste presidentvalet i USA är det oklart hur TTIP-förhandlingarna kommer fortskrida. Sverige har sedan förhandlingarna inleddes aktivt förespråkat avtalet och har på flera sätt varit drivande i processen.


Annons

Annons

Investment Court System

Ett av de inslag i avtalet som fått mest kritik är Investment Court System, ICS (tidigare Investor- State Dispute Settlement, ISDS) som är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal. Det ger bland annat investeraren möjlighet att driva rättsprocess mot en stat de investerat i, om företaget finner att dessa investeringar, på grund av senare fattade beslut av staten, inte kommer ge den avkastning som beräknats.

Läs mer

2024-03-26 08:41
Uppsala hamnar i biottenskiktet i en ny ranking över de bästa studentstäderna i Sverige 2024, enligt en undersökning av…
2024-03-25 08:45
En man har vid två tillfällen, 5 och 6 mars, ofredat kvinnor sexuellt på campus Engelska parken. Det rapporterar UNT…
2024-03-18 11:10
I januari tillsattes en arbetsgrupp som ska utreda förutsättningarna för att flytta om verksamheten inom Campus Gamla…