Printscreen: studera.nu1 april är dagen D: kommer du in på din drömutbildning? Att använda sig av fusktjänster kan ge fängelse.

Krafttag mot fusk: ”Olyckligt om högskoleprovet inte fick finnas kvar”

Den som är beredd på att lägga ut 40 000 kan köpa sig toppresultat på högskoleprovet, visar annonser som synts i sociala medier. Men fusk kan ge upp till sex månaders fängelse.

En pytteliten hörsnäcka kan hjälpa dig att kamma hem 2,0 på högskoleprovet. Många har sett annonsen på Facebook som säljer fusktjänster för upp till 40 000 kronor. Men sedan hösten 2016 är alla former av fusk straffbara och kan ge upp till sex månaders fängelse. Åke Lernefalk, pressansvarig på Universitets-och högskolerådet (UHR), berättar att man har kontaktat Facebook och bett dem stänga ned reklamen.

– Vi fick kvitto idag på att det har de gjort, säger han.

Att annonsen försvinner betyder dock inte att fusket gör det. Ny teknik kräver nya åtgärder från UHR:s sida för att komma åt oegentligheter vid högskoleprovet. Tidigare fanns regler endast om så kallade spökskrivare – personer som skriver provet åt någon annan genom att använda dennas legitimation – men sedan i höstas tar man krafttag mot elektroniskt fusk.

– 2016 hade vi ett fall med spökskrivare och drygt 100 som åkte dit för elektroniskt fusk. Innan reglerna ändrades hände ingenting annat än att provet underkändes, men vid senaste högskoleprovet blev det 51 polisanmälningar för elektroniskt fusk, berättar Åke Lernefalk.

Det finns ingen statistik som bevisar att det elektroniska fusket har ökat i omfattning, men Åke Lernefalks uppfattning är att så är fallet. En trolig förklaring är teknikens utveckling.

– Utrustning som James Bond använde för tio år sedan kan vem som helst idag köpa relativt billigt från Kina, säger han.

UHR ser även över möjligheterna att införa sekretess till personer som lämnar tips om fuskare samt kroppsvisitering, för att ytterligare begränsa riskerna för otillåtna hjälpmedel vid högskoleprovet. Det kan dock bli verklighet först om ett par år.

– Kroppsvisitering skulle inte innebära att vi tränger upp alla provskrivare mot väggen och muddrar dem, utan det skulle vara mer som på flygplatser där man använder metalldetektorer och ber folk att tömma fickorna. Vi misstanke skulle man kunna kroppsvisitera på förordning av polis, säger Åke Lernefalk.

Han betonar att de striktare kontrollerna inte handlar om att UHR ”vill sätta fuskare i fängelset”, som en del ska ha antytt, utan om att få stopp för fusket. Högskoleprovet har 40-årsjubileum i år, och har varit avgörande för många människors möjlighet att läsa på högskolan.

– Det vore mycket olyckligt om högskoleprovet inte skulle få finnas kvar, säger Åke Lernefalk.

Lördagen den 1 april skrivs högskoleprovet våren 2017.