Foto: Sara Borsiin/Ergos arkivHelene Hellmark Knutsson (S) menar att ett mer integrerat internationellt tänk inom högre utbildning kommer göra att Sverige blir bättre rustat inför olika samhällsutmaningar i framtiden.

Ny utredning ska åtgärda ”hafsverk”

Ökad mobilitet hos svenska studenter och forskare, och ett tydligare internationellt perspektiv i högre utbildning – det menar regeringen ska bli resultatet av en nytillsatt utredning från utbildningsdepartementet. Ergo har pratat med minister för högre utbildning och forskning som hoppas att andelen internationella studenter vid svenska lärosäten ska återgå till samma nivå som innan studieavgifter för tredjelandsstudenter infördes 2011.

Borgerligt förslag

2010 antogs proposition ”Konkurrera med kvalitet” som innebär att så kallade freemovers –  alltså internationella studenter som studerar vid svenska utbildningar utanför något typ av utbytesavtal – från länder utanför det europeiska samarbetsområdet och Schweiz sedan 1 juli 2011 måste betala för studier i Sverige på grund och avancerad nivå.

Källa: UKÄ

När regeringen Reinfeldt för snart sex år sedan avskaffade kostnadsfri högre utbildning för tredjelandsstudenter – alltså studenter från länder utanför EU och EES – var det något av ”ett hafsverk” menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Förutom att antalet nya inresande freemover-studenter (se faktaruta) minskade med 80 procent från ett läsår till nästa hade man inte genomfört någon ordentlig konsekvensanalys av reformens följder i termer av administrativt arbete och inverkan på utbildningarnas kvalitet, säger ministern när Ergo frågar om man inte bara kan återgå till det tidigare, avgiftsfria, systemet.
– Men jag tror ändå inte att vägen framåt i internationaliseringen är att gå tillbaka till det gamla systemet. Det fanns problem med det också – många tredjelandsstudenter ansökte till svenska lärosäten för att det var gratis att studera här snarare än utbildningarnas goda rykte vilket innebar mycket tung administration. Vårt mål nu är att öka svenska utbildningars attraktivitet genom att exempelvis göra systemet för anmälnings- och studieavgifter mer effektivt och sammanhängande, säger hon, och tillägger att den tillsatta utredaren även har fått i uppgift att se över lärosätenas möjligheter att delvis eller helt finansiera studieavgifterna för tredjelandsstudenterna inom sina utbildningsanslag:
– Särskilt vad gäller strategiska utbytessamarbeten med internationella lärosäten.

I utredningen, som tillsattes den 16 februari, ingår dock inte bara att se över möjliga strategier för att locka hit fler internationella studenter, utan även att få fler svenska studenter, lärare och forskare att studera eller verka utomlands, samt att i större utsträckning integrera ett internationellt perspektiv i samtliga svenska utbildningar.
– EU har som mål att minst 20 procent av utexaminerade ska ha läst delar av sin utbildning utomlands och i Sverige idag ligger den siffran på 14 procent och för professionsutbildningar ligger den på endast fyra procent. Så vi vill se en ökning av svenska studenters mobilitet generellt, men i synnerhet inom professionsutbildningar, säger Helene Hellmark Knutsson.
Även de studenter, lärare och forskare som väljer att inte söka sig utomlands ska ges ett mer internationellt perspektiv.
– Det kan innebära att man till exempel använder sig av internationella fallstudier i utbildningen eller använder sig av kurslitteratur som inte är svensk eller anglosaxisk, men även att lärare tar internationella perspektiv i beaktande i undervisningen.
Det internationella tänket, menar Helene Hellmark Knutsson, är viktigt inte minst i professionsutbildningar, som lärarutbildningen, där det ofta saknas just ett sådant.
– Om du utbildar dig till lärare kan du få ny syn på pedagogik från andra länder exempelvis. Utbyte med andra länder, både att svenska studenter åker på utbyte och att vi får hit fler internationella studenter, gör att man blir bättre rustad inför olika samhällsutmaningar och utökar förutsättningarna för kritiskt och självständigt tänkande.
Tanken är att utredningen ska skapa bättre grogrund för internationell samverkan och göra svenskar och svensk forskning mer konkurrenskraftig i en alltmer globaliserad värld. Och i framtiden tror Helene Hellmark Knutsson att andelen tredjelandsstudenter vid svenska lärosäten kan komma att bli lika stor som innan avgiftsreformen infördes.
– Det är min förhoppning och vår målsättning.