Kollage: Sandra Gunnarsson"Lärarutbildningen har expanderat enormt de senaste två åren och det är inte något vi valt själva utan det beror på regeringsdirektiv. Det kan ha varit lite växtvärk, men jag är övertygad om att institutionsledningen på EDU gjort det allra bästa av situationen" säger Anna Hagborg, utbildningsledare på fakulteten för utbildningsvetenskaper.

Växtvärk på lärarprogram

För få lärare, minskat antal undervisningstimmar och tilldelade resurser som inte används. I en anmälan riktas kritik mot hur förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet sköts.
– Min förhoppning var att man skulle se allvarligt på de kvalitetsbrister som finns, säger anmälare Anita Hussénius, föreståndare vid Centrum för genusvetenskap.

I en JO-anmälan från februari uttrycks stor oro över bristerna på förskollärarprogrammet. Skrivelsen är författad av Anita Hussénius, föreståndare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, som menar att lärarbristen är så pass stor att den får konsekvenser för studenterna.

– Bakgrunden till den här anmälan grundar sig i ett studentärende, där en student inte fick någon handledning alls på ett år under sitt examensarbete, trots upprepade påstötningar till studierektor. Att göra en JO-anmälan kan förstås uppfattas som en ganska drastisk åtgärd, men kan ses som en signal om att något faktiskt måste göras omgående och att det inte är acceptabelt att studenter drabbas på det sätt som varit fallet, säger Anita Hussénius.

Du är ju anställd på en annan institution, vad är det som gör att du känner att du har mandat att uttala dig i denna fråga?

– Vi har haft ett samarbetsavtal med lärarutbildningen och genom det har jag fått insyn i hur ledningen driver den. Våra lärare som har varit där och handlett har uppmärksammat kvalitetsbrister och studenter har också vänt sig till oss när de fått problem. Eftersom jag sitter i en ledande position tycker jag att det är min skyldighet att påtala problem som kommer till min kännedom.

I anmälan finns en bifogad skrivelse från 18 lärare på förskollärarprogrammet som menar att förutsättningarna försämrats under hösten 2016 och våren 2017. De skriver att lärarbristen varit akut, vilket har fått konsekvenser för arbetsmiljön och lett till att studenter inte fått lika mycket lärarledd undervisning som på andra lärarprogram. Skrivelsen är inte undertecknad med namn eftersom lärarna är rädda för repressalier. Den person som tidigare fört deras talan beskrivs ha ”entledigats” från sitt uppdrag på grund av samarbetssvårigheter.

Bristen på pengar verkar dock inte vara problemet. Enligt budgeten för 2016 redovisas en positiv utgående balans på 22,6 miljoner kronor för grundlärarutbildningen. Ett överskott som beräknas öka under 2017. Delar av de statsanslag man får har alltså inte kommit utbildningen till gagn.
 
– Trots att det har funnits riktade resurser för att öka kvaliteten har man inte använt dem, säger Anita Hussénius.

Anmälan är ställd till ledningen på institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) samt fakulteten för utbildningsvetenskaper. Dekan, Elisabeth Nihlfors vill inte kommentera ärendet utan hänvisar till universitetets jurister eller utbildningsledare på fakulteten för utbildningsvetenskaper, Anna Hagborg för konkreta frågor om just bemanning. Anna Hagborg säger att hon inte hört om några brister från studenthåll, men bekräftar att situationen har varit ansträngd då utbildningen vuxit markant – under våren 2017 nyregistrerades 145 studenter på förskollärarprogrammet. Att jämföra med 80 studenter våren 2013.

– Lärarutbildningen har expanderat enormt de senaste två åren och det är inte något vi valt själva utan det beror på regeringsdirektiv. Det kan ha varit lite växtvärk, men jag är övertygad om att institutionsledningen på EDU gjort det allra bästa av situationen, säger Anna Hagborg.

Anledningen till att förskollärarutbildningen inte använt sig av riktade statliga medlen, utan i stället har pengar över, beror på att man inte kunnat rekrytera personal.

– Det tar tid, speciellt då det gäller disputerade lärare där man måste göra en sakkunnigprövning.
Inför hösten har dock situationen förbättrats då man anställt två professorer, varav en gästprofessor, tre lektorer, två adjungerade adjunkter och två forskare. Dessutom finns andra tjänster ute som ska tillsättas.

JO-valde att lämna över ärendet till Universitetskanslersämbetet som meddelade Anita Hussénius att man inte kommer göra någon granskning. Däremot kommer anmälan att beaktas vid den kommande utvärderingen av lärarutbildningarna som startar våren 2018.

– Jag är inte förvånad över att min anmälan inte föranlett åtgärder från JO eller UKÄ. Min förhoppning var dock att man inom universitetet skulle se allvarligt på de kvalitetsbrister som finns och vidta åtgärder för att kommat till rätta med dem, säger Anita Hussénius.