Wikimedia commons/ Tom VarcoVisst mår många bättre av antidepressiva läkemedel, men förväntningarna är minst lika viktiga som de kliniska effekterna av behandlingen.

Förväntningar viktiga för effekter av antidepp

Behandling med antidepressiv medicin ger bättre effekt om patienten får korrekt information. Det visar en ny studie från institutionen för psykologi.

Vid depression och ångest ges ofta selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Det är dock omdiskuterat ifall effekten av läkemedlen överträffar placebobehandling. Nu konstaterar forskare vid Uppsala universitet att hur behandlingen förklaras kan vara avgörande för hur patienten svarar på medicineringen.

I studien har personer med social fobi behandlats med substansen escitalopram. En grupp fick korrekt information om läkemedlet, medan den andra leddes genom en ”cover story” till att tro att de fick en form av placebo som ger liknande biverkningar som SSRI, men där samma kliniska förbättring inte kan förväntas.

– Resultaten visade att andelen som svarade på behandlingen var tre gånger högre när korrekt information gavs än när patienter trodde att de behandlades med aktiv placebo, trots att läkemedelsbehandlingen var identisk, säger artikelförfattaren Vanda Faria, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Undersökningar med magnetkamera visade dessutom att det fanns skillnader i nervaktivitet mellan de två grupperna i bakre cingulum i hjärnbarken och i hur denna del kommunicerar med amygdala som är viktig för rädsla och ångest.

– Vi tror att detta kan återspegla interaktionen mellan tankar och känslor då hjärnan påverkas olika av medicineringen beroende på vilka förväntningar patienten har, säger medförfattare Malin Gingnell, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

– Vi säger inte att SSRI-preparat inte fungerar eller att de saknar verksamma egenskaper för ångest, men våra resultat tyder på att hur behandlingen framställs för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen, säger Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, som ledde studien.