Foto: PixabayFöre detta kåraktiva Alice berättar att hon utsattes för bland annat psykisk misshandel när hon var kåraktiv och att hon sjukskrevs för utmattningssyndrom när hon klev av sin post. Personen på bilden har inget med artikeln att göra.

Kår kritiseras för bristande hantering av sexuella trakasserier

En före detta kåraktiv vid Stockholms universitets studentkår uppger att hon under flera månader fick utså sexuella trakasserier och psykisk misshandel av en nära kollega. När hon flera år senare kontaktade nu sittande kårstyrelse för att få upprättelse upplevde hon att hanteringen av hennes ärende var under all kritik.
– Det kändes som att de försökte kamma hem politiska poäng genom att framställa sig själva i bättre dager, säger hon.

Stockholms universitets studentkår, SUS, publicerade under fredagen (15/12) ett pressmeddelande på sin hemsida där de uppger att de har fått in uppgifter om att sexuella övergrepp och trakasserier ska ha skett på kåren för ett antal år sedan.
”Uppgifterna rör händelser som ska ha skett för ett antal år sedan och som begåtts av en person som då haft ett förtroendeuppdrag på SUS. Även den utsatta personen hade då ett uppdrag inom organisationen. […] Organisationen använder de resurser och den samlade kompetens som finns att tillgå för att hantera de uppgifter som framkommit”, skriver de.
De uppger att uppgifterna om sexuella övergrepp och trakasserier kom till kårstyrelsen i samband med att den anklagade nominerades till ett uppdrag och att styrelsen då beslutade att inte nominera personen i fråga på grund av bristande förtroende.

Ergo kontaktas av Alice (fingerat namn), den före detta kåraktiva personen som ligger bakom anklagelserna. Hon tycker att ärendet har behandlats extremt illa av SUS.
– Presidiet kände till mina anklagelser mot den här personen när de förordade honom till ett uppdrag, säger hon.
I ett yttrande till kårstyrelsen gällande ärendet berättar Alice bland annat att den anklagade – en annan kåraktiv som hon då samarbetar nära med – utsatte henne för sexuella trakasserier och psykisk misshandel under flera månader. Hon skriver att den anklagade under en period skrek på henne i snitt två timmar om dagen om hur dålig hon var på sitt jobb, om att alla på kåren pratade skit om henne och att han var den enda som brydde sig tillräckligt mycket för att berätta sanningen för henne. Alice började äta antidepressiva läkemedel och uppsökte vid ett tillfälle även psykakuten. När hon sedermera klev av sitt uppdrag för SUS sjukskrevs hon för utmattningssyndrom.

Alice valde att inte polisanmäla händelserna, men berättade för några kåraktiva under åren som följde om vad den anklagade hade utsatt henne för. I samband med att MeToo-rörelsen drog igång beslutade Alice att hon ville få upprättelse och få ett avslut på det kapitlet i sitt liv. Via ett ombud kontaktade Alice SUS presidium och bad dem stänga av den utpekade personen interimistiskt (tills vidare) medan en utredning av ärendet kunde genomföras. Hon fick i samband med detta reda på att kårstyrelsen skulle fatta ett beslut samma dag om huruvida den anklagade skulle få ett uppdrag han var nominerad till. Enligt Alice kände presidiet till hennes anklagelser när de förordade personen till uppdraget. Efter att hennes ombud hade pratat med presidiet valde de dock att stryka personens nominering. Alice menar att nomineringen stoppades enbart för att hon har kontakter i styrelsen och att hon annars inte hade fått veta att den anklagade var nominerad till posten. Några styrelsemedlemmar begärde att man skulle ta upp frågan om huruvida den anklagade skulle uteslutas ur kåren och entledigas från sina uppdrag. Kort därefter meddelades Alice om att kåren tar hennes anklagelser på allvar och att man skulle släppa ett pressmeddelande med anknytning till ärendet.
– Jag blev väldigt arg när jag såg pressmeddelandet på grund av hur de har hanterat ärendet och att jag inte gav mitt samtycke till att de publicerade pressmeddelandet. Det kändes som att de försökte kamma hem politiska poäng genom att framställa sig själva i bättre dager. Jag tror inte de bryr sig om hur jag har mått och mår, utan mest vill visa upp utåt att de bryr sig om de här frågorna, säger Alice.

SUS presidium meddelar att de inte kan kommentera fallet, med hänvisning till att det är ett personärende och därför är skyddat. SUS verksamhetschef säger dock att organisationens motiv till att skicka ut pressmeddelandet var att de vill förmedla att de här frågorna är väldigt viktiga för kåren, att de vill att studenterna ska känna sig trygga i att de tas på största allvar och att dessa ärenden hanteras på ett tryggt sätt.
– Studenterna ska veta att de kan vända sig till oss, till universitetet eller till studenthälsan – vi uppmanar till att man använder de möjligheterna. För vår organisation är det centralt att det är enkelt och lättillgängligt att kontakta oss om de här frågorna, samt att vi hanterar dem på ett korrekt sätt med allt vad det innebär. Vi ser väldigt allvarligt på den här typen av anklagelser förstås, säger verksamhetschef Camilla Sjölund Lundevall.
Tycker ni att de rutiner ni har för ärenden av den här typen idag är tillräckliga eller kan de förbättras?
– Jag tror man ska ha klart för sig att det här är en stor medlemsorganisation med många medlemmar och att den styrs av unga människor – det jag tror att vi måste kolla mer på är stöd för de personer som tar emot de här ärendena. Det här är stora frågor och det är viktigt att det finns ett bra stöd för de unga människor som ska hantera dem och fatta beslut.
Ser er hantering olika ut beroende på om det är en vanlig student som hör av sig eller om det är en kåraktiv internt som behöver hjälp?
– Att hjälpen ska vara enkel och lättillgänglig att få gäller även för interna ärenden. De kåraktiva är också studenter, så de ska också kunna vända sig till studentombuden. Men vi har också en tydlig ordning för hur de här ärendena ska hanteras inom organisationen, det finns ju till exempel ett chefsansvar och så kan man prata med mig.
Om man blir utsatt för trakasserier av någon inom organisationen är det kanske svårare att hantera ärendet i och med att man anklagar en kollega?
– Det finns ett arbetsledaransvar och det finns en ordning för arbetsmiljöfrågor och då får man titta på de styrdokument som gäller. Dessa får vi ju också se över emellanåt. Ytterst är det stadgarna som reglerar de här frågorna och vi jobbar väldigt aktivt med arbetsmiljöfrågor.

Alice ombud gentemot kårstyrelsen, vi kan kalla henne Sara, tycker inte att kåren har hanterat Alices anklagelser på ett rimligt sätt.
– I sådana här frågor är det de ansvariga från ledningshåll som ska hålla kontakten med parterna. Ledningen har inte hanterat informationsflöden eller beslutsprocesser på ett ansvarsfullt och jämbördigt sätt, säger Sara.
Hon framhåller att hon och Alice har fått kämpa för att presidiet över huvud taget skulle prioritera frågan, samt att de inte har fått någon tydlig tidsplan.
– Inom delar av presidiet har man ju känt till stora delar av ärendet länge. Dessutom har presidiet velat vänta tills andra veckan i januari med att ta upp frågan i styrelsen.
Kan ni förstå att det tar tid för kåren att hantera ärendet med tanke på dess känsliga natur och de allvarliga anklagelser som framkommer?
– Det är viktigt att ett sådant här ärende hanteras skyndsamt då berörda parter mår väldigt dåligt under ärendehanteringens gång. Med rätt kompetens på plats ska ärendet inte ta särskilt lång tid, säger Sara.

Alice säger att hon hoppas att kårens rutiner framöver förbättras när det kommer till hur de bemöter studenter och kåraktiva som har varit med om liknande händelser.
– Jag tycker helt att de saknar kompetens för att bemöta den här typen av ärenden. Det som är mest ledsamt är att om jag, som ändå känner flera kåraktiva personer och har viss insyn i hur de arbetar, bemöts på det här sättet, hur förväntar de sig då att vanliga studenter ska känna sig bekväma med att komma till kåren med anklagelser, säger hon.

Fotnot: Ergo känner inte till den anklagades identitet och har därför endast tagit del av den anklagande partens version av händelserna. Ärendet är fortfarande oavslutat, varför eventuella personliga bedömningar bör göras försiktigt.