Foto: Lina SvenskFrån vänster: Robert Stenkvist (SD), Betty Malmberg (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Ali Esbati (V), Malte Roos (MP), Katarzyna Konkol (FI), Maria Weimer (L) och Fredrik Christensson (C).

Kvalitet i kvantitet under högskolepolitisk debatt

“Kvalitet” var ledordet i gårdagens debatt om högre utbildning och allt som hör därtill på Ekonomikum. Debattörerna var i stor utsträckning ense om målet, men desto mindre ense om vägen dit.

Foto: Lina SvenskDet var en skral, men uppmärksam, publik som hittade till debatten på Ekonomikum. Många händer flög i luften när det var dags för frågestund, men endast tre hanns med på grund av tidsbrist.

Det är en liten skara åhörare på drygt 20 personer som sitter bänkade i hörsal 1 på Ekonomikum när onsdagseftermiddagens högskolepolitiska debatt, anordnad av Uppsala studentkår, drar igång. Riksdagspartierna (exklusive Kristdemokraterna) och Feministiskt initiativ finns representerade bland de debatterande. Kårordförande Ludvig Lundgren inleder med ett skämt om hur de högskolepolitiska frågorna brukar vara de som avgör valet, men understryker också den faktiska vikten av desamma.

 

Leo Pierini, styrelseledamot i Uppsala studentkår och debattmoderator, ber partirepresentanterna att kort summera vilka frågor rörande högre utbildning de kommer att prioritera under kommande mandatperiod.

 

Fredrik Christensson, riksdagsledamot för Centerpartiet och högskolepolitisk talesperson, är först ut och inleder med en omvärldsspaning om hur den akademiska friheten är ifrågasatt i många länder och menar att Centerpartiet därför vill stärka den akademiska friheten i Sverige.

– Vi har tre områden vi framför allt kommer att fokusera på – att stärka kvaliteten på utbildningarna, att förbättra studenters psykiska hälsa – studenter är den grupp som mår sämst psykiskt i Sverige – och att se till att utbildning lönar sig mer än idag genom att sänka marginalskatten, säger Fredrik Christensson (C).

Maria Weimer, riksdagsledamot för Liberalerna och talesperson för högre utbildning, stämmer in i fråga om ökat kvalitetsfokus och framhåller att allianspartiernas fokusfrågor är ganska lika varandra. Hon understryker hur viktig utbildningsfrågan över lag är i dagens klimat med faktaresistens och fake news och lyfter även fram internationalisering som en viktig punkt:

– Vi måste öka incitamenten för att studera i Sverige om vi vill locka hit fler internationella studenter och forskare. 

 

Katarzyna Konkol, riksdagskandidat för Feministiskt initiativ, menar att hennes parti lägger fokus på jämställd rekrytering till högskola inte minst då studier visar att mer heterogena studentgrupper ger ett bättre studieresultat. Frågan om studiemedel är också viktig för Fi.

– Vi är ensamma om att på sikt föreslå studielön istället för bidrag. Man förlorar pensionsgrundande inkomst under tiden man studerar och att istället införa lön skulle minska klassklyftorna sett till de som väljer att studera vidare, säger hon.

Miljöpartiet, representerade av Malte Roos som är språkrör för Gröna studenter, har likt flera andra partier psykisk ohälsa bland studenter som hjärtefråga med fokus på utökad rätt till sjukskrivning.

– Studenter ska ha samma rätt till trygghet när de blir sjuka som de som arbetar, säger han.

Ali Esbati, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, talar på ett mer ideologiskt plan om vikten av att hålla statlig och kommersiell klåfingrighet på avstånd från universitet och högskolor, samt att högre utbildning behöver bli ett verktyg för att minska klasskillnader snarare än reproducera dem.

– Tillgänglighet till högre studier är viktigt för oss, men även rätten till bostad för studenter liksom för de som inte är studenter. Man måste se på högre studier mer som något inte är isolerat från det övriga samhället, säger han. 

 

Minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), hävdar att frågan om högre utbildning har fått större utrymme än många kanske tror och säger att nu sittande regering har satsat stort på frågan om stärkt kvalitet, starkare forskningsanknytning, ökad lärarledd tid och mer verksamhetsförlagd utbildning, vilket Socialdemokraterna vill fortsätta utveckla under kommande mandatperiod.

– Vi vill också göra det enklare att ta sig tillbaka till högre studier eller börja studera senare i livet. Sedan är fördelningen hos de som väljer att läsa vidare fortfarande skev – det är dubbelt så vanligt att personer med akademikerföräldrar läser vidare som att personer vars föräldrar inte har studerat vid universitet och högskola gör det. Detta måste förändras, säger hon.

Betty Malmberg, Moderat riksdagsledamot och högskolepolitisk talesperson, menar att hennes parti också vill bidra till att göra det möjligt att få studiefinansiering högre upp i åldrarna.

– Många byter jobb och bransch under livet och då måste vi tillgodose efterfrågan på möjligheten att göra det genom utbildning, säger hon.

Hon framhåller även vikten av internationalisering då hon uppger att de problem som finns exempelvis med sänkt kvalitet på lärarutbildningen är gemensamma för många länder världen över och att man tillsammans kan hitta lösningar på dessa.

 

Robert Stenkvist, Sverigedemokraternas talesperson för högre utbildning och riksdagsledamot, säger att den akademiska friheten är det som skiljer framgångsrika länder från de mindre framgångsrika och att det därför är viktigt att värna den. SD vill att tyngdpunkt ska ligga på kvalitet snarare än kvantitet.

– Vi ser gärna att man utökar den lärarledda tiden på utbildningarna, det går inte att jämföra med hur det var på till exempel 70-talet, säger han.

Mer fokus på kvalitet tycks alltså vara den fråga som i mångt och mycket förenar partierna även över blockgränserna – så bättre utbildningar har studenter i alla fall att vänta oavsett valutgång! 

 

Därpå deklarerar moderator Leo Pierini att debatten börjar. Först på agendan kommer studenternas omtalat kärva ekonomi. Hur tänker partierna kring den? Högskoleministern tar ordet och delger vad sittande regering har bidragit med.

– Vi har redan höjt bidragsdelen av studiemedlet. Det statliga investeringsstödet har utökats så att man ska kunna producera fler billiga bostäder, säger Helene Hellmark Knutsson (S).

Sverigedemokraterna vill höja bidragsdelen ytterligare för studenter som utbildar sig till bristyrken.

– 1000 kronor mer i månaden. Det är vårt konkreta förslag, säger Robert Stenkvist (SD).

Där får han medhåll av Betty Malmberg (M). Hon vill även höja CSN: s gräns för fribelopp.

– Studenter ska kunna jobba extra utan att förlora studiemedel. Dessutom vill vi höja åldersgränsen för att kunna få studiemedel och öka barntillägget. Det ser inte längre ut som det gjorde förr, när man utbildade sig till ett yrke och sedan jobbade med samma sak i 25 år. Vi måste därför satsa på det livslånga lärandet, säger Betty Malmberg (M).

 

Ali Esbati (V) talar om höjt studiemedel, men uppger inga konkreta siffror. För Vänsterpartiet handlar en stärkt studentekonomi om att motverka den sociala snedrekryteringen till högre studier.

– Dålig ekonomi under studietiden blir extra problematisk om man inte har föräldrar som gjort det givet att man ska studera vidare. Dessutom kan man inte prata om psykisk ohälsa utan att väga in den ekonomiska situationen, säger Ali Esbati (V).

Centerpartiet är inne på samma linje som Moderaterna gällande fribelopp och att kunna studera längre upp i åldrarna.

Katarzyna Konkol (FI) menar att studielön skulle motverka otrygghet och psykisk ohälsa hos studenter.

– Det kommer att bli gynnsamt i det långa loppet, säger hon.

Heltidsstuderande ska inte behöva jobba, menar Malte Roos (MP), utan studiemedlet ska gå att leva på. Under varande mandatperiod har bidragsdelen höjts med 300 kronor. Även Miljöpartiet vill höja CSNs ålderstak.

– Vad gäller bostadssituationen vill vi att studenter ska kunna jobba på sommaren utan att förlora sitt bostadsbidrag, säger Malte Roos. 

 

Betty Malmberg (M) tar ordet igen. Hon riktar kritik mot sittande regerings motstånd till skattesänkningar, och framhåller att det idag i fyra fall av tio inte lönar sig att studera på högskola, jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet.

– Vi tycker inte att det är rimligt. De skattesänkningar vi pratar om gynnar de med lägst inkomster, säger Betty Malmberg (M).

På det svarar Helene Hellmark Knutsson (S) att det stämmer att utbildning inte automatiskt leder till högre lön, men att sänkta skatter omöjligt kan vara lösningen.

– Det yrkena som inte lönar sig att utbilda sig till har gemensamt är, förutom att de är kvinnodominerade, att de finns inom offentlig sektor, som ju finansieras av skatter. Därför kan man inte sänka skatterna för att höja lönerna. Vi vill investera i välfärdssektorn, säger hon.

 

Efter ytterligare ett antal inlägg om skatt drar Leo Pierini streck i debatten med konstaterandet att den höjts över hans kunskapsnivå, och öppnar för nästa ämne: breddad rekrytering.

– Hur vill ni göra för att fler ska få tillträde till högre studier, och vill ni det? Sedan är det så att fler kvinnor än män påbörjar högre studier, men ser man högre upp i akademin så blir fördelningen den motsatta – på professorsnivå är männen i absolut majoritet. Hur ser ni på det?, frågar Leo Pierini.

Betty Malmberg (M) berättar att breddad rekrytering var på agendan redan när hon satt i SACOs studentråd 1988, och konstaterar att ingen ännu har lyckats lösa frågan. Men Moderaterna vet råd enligt henne.

– Vi ska driva frågan in i kaklet. Hela utbildningskedjan måste stärkas. Redan i grundskolan ska barn peppas och känna att det är självklart att de kan studera vidare, säger Betty Malmberg (M).

Breddad rekrytering är en av Socialdemokraternas absolut viktigaste frågor, säger Helene Hellmark Knutsson (S), och bidrar med egna erfarenheter.

– Jag, som inte kommer från en akademisk familj, hade aldrig läst vidare om det inte var för att jag gick i skolan med andra som hade den bakgrunden. Skolsegregationen måste motverkas, säger ministern.

Vidare ger hon exempel på vad regeringen har gjort för den breddade rekryteringen. Hon nämner bland annat den nya tillträdesordningen, som meriterar kompetens via arbetslivserfarenhet.

– Det var de borgerliga emot, säger Helene Hellmark Knutsson. 

 

Samtliga tycks överens om att breddad rekrytering är önskvärd. Önskvärda vägar dit ser dock olika ut.

– Vi anser att man måste bredda rekryteringen, men vi är och kommer alltid att vara emot kvotering. Vi behöver bättre skolor från grunden, idag har man ingen chans om man kommer från ett problemområde, säger Robert Stenkvist (SD).

Feministiskt initiativ lyfter att chanserna att studera ser olika ut för många olika grupper i samhället. Det gäller inte bara kön.

– Som invandrare var det svårare för mig att börja plugga i Sverige. Högskoleprovet räddade mig. Ibland har det känts som att den möjligheten har varit på väg att försvinna. Det ska finnas olika sätt att komma in på högre utbildning, säger Katarzyna Konkol (FI).

Maria Weimer (L) betonar att gymnasiebetyg ska väga tungt när man söker högre studier, även om hon inte heller vill avskaffa högskoleprovskvoten.

– Det ger en signal om att man ska plugga på gymnasiet, menar hon.

Katarzyna Konkol (FI) lyfter också den otrygga situationen för stipendiedoktorander, som särskilt drabbar kvinnor eftersom man ofta inte får betald föräldraledighet med stipendium, och det fortfarande är kvinnor som tar ut större delen av föräldraledigheten.

 

Miljöpartiet efterfrågar ett gemensamt system för att jämföra kurser, vilket skulle kunna förhindra att studenter hoppar av sina utbildningar när de inte uppfyller deras förväntningar. Malte Roos (MP) är kritisk mot att den tidigare borgerliga regeringens reform av gymnasieskolan innebär att elever som läser yrkesförberedande program inte längre får högskolebehörighet.

– Det är ofta elever från studieovana hem som väljer yrkesprogram. Återinför högskolebehörigheten där, säger han.

Här protesterar Betty Malmberg (M), och påtalar att det fortfarande går att välja kurser som ger högskolebehörighet på yrkesprogram. Däremot säger hon sig gilla Miljöpartiets tanke om ett gemensamt kursjämförelsesystem.

– Men det är ingenting man har drivit på regeringssidan.

Helene Hellmark Knutsson påpekar att ett sådant system redan finns, nämligen UKÄ:s Högskolekollen, men att det kan behöva utvecklas mer. 

 

Sisyfosfrågan studentbostäder står näst på dagordningen. Robert Stenkvist (SD) tar ton och menar att staten behöver ta större ansvar för att det byggs nya studentbostäder.

– Mark finns ju! Jag förstår inte att det ska vara så svårt. Sedan anser vi att man absolut inte ska öka antalet studieplatser vid ett lärosäte om det inte finns tillräckligt med bostäder, då ska det vara totalstopp, säger han.

Malte Roos (MP) anser att kommunerna behöver ta större ansvar för byggandet av studentbostäder och att de ska satsa mer på förtätning. Han säger också att det statliga investeringsstöd som regeringen har infört för hyresbostäder och studentbostäder behöver utökas än mer.

– Vi vill också se att bostadsbidraget reformeras, till exempel genom att göra det möjligt för inneboende att ta bostadsbidrag, säger han.

 

Betty Malmberg (M) medger att hon inte kände till att inneboende inte kan får bostadsbidrag, men är också av åsikten att bidragsformen behöver ses över.

– Ett problem är att man lätt blir återbetalningsskyldig och den smällen åker man på först två år efter att bidraget betalades ut. Vi har pressat på ansvarig minister att utreda detta, säger hon.

Moderaterna vill även i högre utsträckning se över möjligheterna att bygga studentbostäder på campus, vilket har gjorts i mindre utsträckning i en del städer.

– Vi vill även se förenklade byggregler och ökad möjlighet till andrahandsuthyrning, säger Betty Malmberg (M). 

 

Ali Esbati (V) och Helene Hellmark Knutsson (S) passar båda på att gå hårt åt den friare hyressättningen som allianspartierna förespråkar.

– Marknadshyror kommer absolut inte att gagna er studenter. Sedan man införde det in Finland har hyrorna ökat med 40 procent utan att det har lett till att byggtakten av nya hyresrätter ökar. Socialdemokraterna tror istället på att utöka allmännyttan och vi har tagit fram ett förslag på en ny boendeform för ungdomar som ska göra det lättare för unga och studerande att hitta bostad med rimlig hyra, säger Helene Hellmark Knutsson (S).

Ali Esbati (V) vill se ett större offentligt ansvar för bostadsbygge och att de stora vinstmarginalerna för bostadsbyggare tas bort. Fredrik Christensson (C) å sin sida menar att marknadshyror framför allt bidrar till att fler bostäder byggs och att det frigör äldre bostäder med lägre hyror för unga och studenter.

– Vi tycker att en bättre väg att gå är att avskaffa fastighetsavgiften på studentbostäder, säger han.

 

Katarzyna Konkol (FI) menar att billigare hyresrätter är rätt väg att gå och att avgiften för att stå i bostadskö på sikt bör tas bort för studenter.

En del i Miljöpartiets lösning är att satsa mer på kollektivtrafik och förbättrade cykelleder för att studenter på ett hållbart sätt ska kunna bo på längre avstånd från campus. 

 

Trots att ett par frågor kvarstår på dagordningen drar moderatorn streck i debatten efter bostadsdebatten för att hinna med ett par frågor från åhörarna. Första publikfrågan handlar – håller i er nu – om kvalitet. Det var både Helene Hellmark Knutsson (S) och Betty Malmberg (M) villiga att prata mer om än de redan gjort. Det kvalitetsgranskningssystem som regeringen har tänkt införa drar ut på tiden och Betty Malmberg (M) uttrycker missnöje över detta.

En person i publiken undrar om det är rimligt att hela skattekollektivet ska bekosta utbildning för en liten del av befolkningen. Ja, det tycks alla anse.

– Högre studier är en investering för hela samhället, inte bara för de som studerar. Skulle vi inte subventionera högre studier skulle färre kunna ta del av frukterna av dem. Utbildning är bra för Sverige och världen, säger Malte Roos (MP).

 

Efter frågestunden får samtliga politiker 10 sekunder var för att övertyga presumtiva väljare om varför de ska rösta på just deras parti. I vilken utsträckning de lyckas får vara osagt, men alla använder ordet “kvalitet”.