Foto: Frida RudolphisRudolphi visar statistik från sin egen forskning, men även från Skolverket, där vissa samband framträder tydligt: Barn till föräldrar med högre utbildning tenderar i högre utsträckning att få högre betyg i grundskolan och oftare välja högskoleförberedande gymnasieprogram.

Därför uppstår social snedrekrytering


Social snedrekrytering till universitet och högskola är en ständigt aktuell fråga – men vad beror det på? Ergos Nadja Gollbo besökte Mångfaldsfika på Grand och lyssnade till sociologiprofessorn Frida Rudolphis föreläsning om frågan.


Mångfaldsfika är en föreläsningsserie som arrangeras av Mångfaldsbyrån Esmeralda och Folkuniversitetet, i samarbete med Grand, Uppsala kommun, Uppsala Universitet samt Uppsala Studentkår. Föreläsningarna genomförs med ekonomiskt stöd från Folkuniversitetsföreningen.

Här hittar du höstens program.

Det är sen onsdagseftermiddag på Grand och folk ramlar in till höstens andra Mångfaldsfika – en föreläsningsserie på tema mångfald och breddat deltagande.
Kvällens föreläsning, som behandlar ämnet ”social snedrekrytering till högre studier”, hålls av Frida Rudolphi, forskare i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier. Rudolphi inleder med att lyfta fram något hon anser vara avgörande för att förstå och kunna analysera sociala ojämlikheter:

– I den offentliga debatten talas det ofta om likvärdighet som om det fanns en likvärdighet, men ojämlikhet har många olika ansikten. Det beror på vilka bakgrundsförhållanden och utfall vi tittar på.

Rudolphi förklarar vad social snedrekrytering innebär – när barn från vissa sociala ursprung oftare än andra barn når högre utbildningsnivåer. Hon pekar på att denna snedrekrytering drivs av framförallt två processer: val och prestationer. Barn med olika social bakgrund tenderar att både prestera olika och göra olika utbildningsval vid samma prestationsnivå. Rudolphi visar statistik från sin egen forskning, men även från Skolverket, där vissa samband framträder tydligt: Barn till föräldrar med högre utbildning tenderar i högre utsträckning att få högre betyg i grundskolan och oftare välja högskoleförberedande gymnasieprogram.

Ett annat samband som Rudolphi tar upp är det mellan hur elever med svenskfödda föräldrar och elever som är antingen första eller andra generationens invandrare väljer och presterar skolmässigt. Där går det att se tydliga skillnader och en intressant sådan är den mellan elever med svenskfödda föräldrar och elever som tillhör andra generationens invandrare. Den senare gruppen väljer i större utsträckning högskoleförberedande gymnasieprogram än den första – men barn till invandrare som påbörjar ett högskoleförberedande program har i lägre utsträckning gymnasieexamen fyra år efter årskurs nio än elever med svenskfödda föräldrar.

– Trots att barn till invandrare på genomsnittet har lägre betyg så har de högre aspirationer vid en given betygsnivå, och med lägre betyg är det tuffare att ta sig igenom ett högskoleförberedande gymnasieprogram, säger Rudolphi.

Det är dock inte hela förklaringen, menar hon – det finns fortfarande en återstående överrisk för att inte ta en gymnasieexamen när vi tar hänsyn till betyg och vad det beror på vet vi inte. Det behöver vi undersöka närmare.

Med det avrundar Rudolphi föreläsningen och bjuder in till diskussion. En kvinna i publiken ställer den relevanta frågan vad som kan göras åt denna snedfördelning. Rudolphi svarar att det verkar vara en särskilt stor utmaning att minska ojämlikheten i prestationer och att det är svårt att ge svar i form av konkreta, specifika åtgärder, men lyfter ändå fram förslag som läxhjälp, att förlägga så mycket som möjligt av utbildningen i skolan och därmed öka skolans räckvidd. Hon menar dock att det förmodligen kommer krävas mer än så:

– Det är en vinst för varje individ med läxhjälp, men strukturellt krävs det mer.