Annons
Annons
Artisterna utgör en professionell enhet med en kristallklar samklang. , skriver Rebecca Matarasso som sett Uppsala universitets uppsättning av West Side Story. Här syns Riff (Victor Molino Sanchez) och Velma (Tyra Wigg).
Foto: Staffan Claesson

Svettig gympasal ovärdig proffsig ensemble


Rebecca Matarasso imponeras av en ensemble som får håren att resa sig på armarna, men tycker att innebandytemat känns banalt och taget ur luften i Uppsala universitets uppsättning av West Side Story.

Uppsala dammar av århundradets kanske mest smäktande kärlekspar för att ge dem en fasadrenovering. Placerade i Svandammshallarna kämpar Tony och Maria för kärleken i regissören Dan Turdéns nytänkande tappning av Leonard Bersteins odödliga musikal West Side Story. Det handlar fortfarande om maktkampen mellan Jets och Sharks, men i stället för en klassisk gängrivalitet i 50-talets New York spills blod för upprätthållandet av status i den lokala innebandyhallen. nbsp;

Banalt? Ärligt talat var det min första tanke som tyvärr höll i sig föreställningen ut. Innebandytemat känns som taget ur luften, kanske ett försök att på ett enkelt sätt anpassa uppsättningen efter Svandamshallarnas oundvikliga gympasalsarkitektur. Ännu mer ogenomtänkt känns det när det visar sig att karaktärerna uttryckligen även i denna uppsättning befinner sig i Amerika, ett land som verkligen inte är förknippat med den typiskt svenska sporten innebandy. Jag hade förväntat mig en rakt igenom försvenskad version av musikalen, med förhoppningar om en specifik Uppsalatolkning. Istället är resultatet en spretig blandning av originalet och ambitioner om en försvenskning. Tony berättar att han egentligen heter Anton, men hur var det nu, han var väl amerikan? nbsp;

Som tur är räddas jag från en beredd totalbesvikelse av ensemblen. Artistuppsättningen består tydligen av en kombination av professionella artister och amatörer, men att några är mindre erfarna märks inte. Dansen är briljant och sången felfri. Artisterna utgör en professionell enhet med en kristallklar samklang. Tony, som spelas av den rutinerade musikalartisten Rasmus Mononen, är helt klart mest imponerande. Hans Peter Jöback-klassiga stämma lockar fram både gåshud och en och annan tår. En höjdpunkt är Jets-killarna som gör numret med låten ”Gee, Officer Krupke” bättre än originalet.

Jag kan inte hindra mig från att tänka att det finns något ovärdigt i att låta en så professionell ensemble uppträda i en svettig sporthall. Publiken sitter och skruvar på sig i de plastiga, små stolarna och det är trångt i den provisoriskt uppsatta baren under pausen. När föreställningen är slut går jag hem med en känsla likt den jag haft när jag som tonåring tittat på est-linjens skoluppsättningar: samma träsmak i baken, samma otillfredsställande känsla av en amatörmässig dekor och kostym, men ändå lämnar jag lokalen golvad av artisterna och orkesterns uppträdande. Ett uppträdande som för en sekund fick mig att tvivla på om jag inte satt nersjunken i en mjuk sammetsstol på en teater i Londons West End trots allt. nbsp;


Annons

Annons

West Side Story

nbsp;

Dirigent: Stefan Karpe
Regissör: Dan Turdén
Huvudollsinnehavare: nbsp;Maria Hartman och nbsp;Rasmus Mononen.

Uppsala universitets uppsättning av West Side Story är en del av projektet nbsp;”Den goda staden”, ett samverkansprojekt där kultur och vetenskap kopplas samman. Det blir i samverkan med andra aktörer i staden en rad seminarier, debatter, föreläsningar, skolprojekt mm om olika teman som berör ett gott liv i staden och frågor om utanförskap och gemenskap.

nbsp;

Föreställningen visas fram till 28 november på Svandamshallarna. För närvarande är alla föreställningar slutsålda. nbsp;

nbsp;

Läs mer

2020-10-26 09:37
Vem hade kunnat tro att ett rivigt gitarrsolo som taget från en rockkonsert, kunde passa så bra ihop med 1700-talssånger…
2020-10-22 09:30
I vanliga fall brukar 150 personer slå sig ner i Östgöta nations festsal för att bevittna vad spexensemblen kokat ihop…
2020-09-24 11:58
En miljonärsson, en brottslig trio som låtsas vara ryssar, ett ödsligt hus ute på norrländska vischan. Berättelsen om…