Kultur & Nöje

Förra året såg jag en otroligt rolig video på TikTok. Klippet kom från programmet cirka ingen såg, “Mullvaden” som uteslutet visades på Discovery plus. På klippet springer en lång skäggig blond man ut från nån slags bur och utropar sedan: “Yes jag är ute, Bögen är lös!” mannen bakom citatet är Edvin Törnblom, som nu är aktuell med boken med samma titel; Bögen är lös. Titeln anspelar på grundskoleskämtet “är du bögen i buren?”, svarar man “nej” skanderar den som ställt frågan att bögen är lös. Ni hör ju, passé är bara förnamnet. Den ironiska skrikrosa titeln ger mig aningar om att det här

Det var för bara några dagar sedan Alva Bäcklund fick hålla sin egen debutroman i handen. Först då kändes det på riktigt. Innan hade boken mest existerat i hennes huvud, i mejlkorgen och som en beskrivning på förlagets sida. Att andra nu ska få läsa hennes berättelse är pirrigt. – Det känns jättenervöst men också roligt. Jag har ju skrivit den med andra läsare i åtanke och det känns häftigt att de ska läsa den, säger Alva Bäcklund som är masterstudent i svenska och lärare i svenska för internationella studenter vid Uppsala universitet. En flitig läsare av Ergo kanske känner igen Alva Bäcklund

Idag gick jag till en psykolog för för första gången i mitt liv. Jag har alltid sett mig själv som en positiv och glad person. Det är antagligen adjektiv folk i min närhet skulle använda för att beskriva mig också. Något jag dock har insett är att jag nog hade sökt hjälp betydligt tidigare om det inte vore för just det. Stunden jag insåg att adjektiven inte passade så bra som jag en gång trott var extremt jobbig. För vem fan vill bli beskriven som “nedstämd” och “negativ”? Så jag höll fast vid dem som att de vore en statisk del av min person. Först efter att föreställningen helt runnit mig ur

Året är 1971 och bandet Sven Jerring spelar musik som går i bräschen för den svenska musikrörelsen “progg”, men har svårt att bli signade och få ett skivkontrakt, vilket skulle göra att de kan spela sin musik för den stora massan. Själva ordet “progg” är något de tar upp tidigt under spexet när en av bandmedlemmarna får frågan vad progg är för något, varpå han svarar: “Jag har ingen aning, men jag vet vad det inte är!”. Det beskrivs även som “en smal sidogata längs kapitalismens breda aveny”. I samklang med tidens melodi möter vi även skivbolagsdirektören för Caramel Record, Stig-Göran Rossner

Den 10 september 2003 mördades utrikesminister Anna Lindh på NK i Stockholm. Vid sin sida hade hon pressekreteraren och väninnan Eva Franchell. Detta är hennes berättelse. Anna Lindh var kvinnan som gjorde sig hörd i en mansdominerad värld, politikern som utsattes för hård press och som ständigt tvingas växla mellan världspolitik och familjeliv. För visst är det så att som kvinna måste man välja. Rollen som mamma går inte ihop med rollen som minister och som kvinna har man inte samma självklara plats i regeringskansliet som om man vore en kostymbärande respektabel man. Föreställningen

Regissören och skådespelaren Yūsuke Kafuku (Hidetoshi Nishijima) och hans författande hustru Oto (Reika Kirishima) lever i en litterär och erotisk symbios. När de i inledningen av Drive My Car presenteras, är det i långa och sakligt stiliserade kärleksscener vars egenart inte minst återfinns på filmens ljudspår. De är inte musiksatta, och huvudpersonernas eventuella extas manifesteras inte heller i sådana gängse mänskliga läten som kan förväntas av situationen. Deras älskog präglas i stället av berättande. Oto formulerar de historier som hon skriver för en TV-kanal just i de stunder hon älskar