Kultur & Nöje

18 månader. 13 149 timmar. Eller 47 336 400 sekunder. Väntan är över. Restriktionerna har äntligen släppt och Snerikes har klubb för första gången sen pandemin lamslog världen. Det märks att det är feststämning bland studenterna i stan. Rykten går att någon köat sen 9.00 samma morgon, har några till och med tältat? Jag ska möta upp en kompis utanför Arkadien på kvällen och rör mig mot Snerikes för att beskåda spektaklet. Kön ringlar sig meterlång. Vi bestämmer oss för att gå längs med för att se hur lång den kan tänkas vara. På vägen möter vi en del kursare

Det är upplagt för indignation. En grundlig skildring av den amerikanska porrfilmsbranschen genom berättelsen om hur 19-åriga Linnea (Sofia Kappel) från Sverige söker sig en karriär i en hård värld inger förväntningar. Men ett kritiskt perspektiv behöver inte alltid presenteras med stöd i indignationens retorik. Därom vittnar Ninja Thybergs långfilmsdebut Pleasure. Det engelska ordet ”pleasure” kan i svensk översättning betyda såväl nöje som lust och njutning. Redan när Linnea i filmens inledningsscen förklarar för passkontrollanten att hennes USA-resa inte syftar till arbete eller affärer (

Ha på sig kläder Någon trasa har man väl eventuellt haft på sig även i hemmaugglandet, men verkligen med betoning på “trasa”; mjukisbyxor med trasig gren, en hoodie som vid det här laget är mer hudpartiklar än tyg, kalsonger inne på sin fjärde ut-och-in-vändning, strumpor som kan stå av sig själva, ja ni fattar. (Ni som eventuellt vill invända “Ew!” kan ju hålla käften och fundera på varför ni slitit på era riktiga kläder genom användning och tvätt när inte en jävel behövt se er? Vem är egentligen freaket i det här sammanhanget?). Vi har alla gått igenom de fem sorgstadierna inför vår

Häromveckan började jag gråta. – Vad är det? Frågade min pojkvän. – Inget, sa jag. Det är bara så plågsamt att inse att jag kommer få ett helt normalt liv. – Hur menar du? Frågade han. – Jag har alltid känt att det är något särskilt med mig. Jag stannade upp några sekunder mellan hulkningarna och fortsatte sedan min bekännelse: – Jag trodde verkligen att jag skulle bli en historisk person. Folk brukar ofta beskriva mig som ödmjuk, men det visar bara att de inte har en aning om vilka tankar som rört sig i mitt självgoda huvud. Jag har grundlurat dem att tro att jag är en liten osäker snäll tjej

Angela Merkels tid som kansler nalkas sitt slut. Nu på söndag, den 26 september, går tyskarna till valurnorna och röstar fram hennes efterträdare som Kanzler*in. Lägg märke till stjärnan i det sista ordet. Denna lilla stjärna, könstjärnan, uppmärksammar tyska ords feminina former och har blivit ett debattämne i Tyskland. Du undrar kanske varför just det har blivit ett ämne som är på tapeten under valrörelsen. Men i ett språk där grammatiskt kön intar en viktig roll samtidigt som många person- och jobbtitlar är maskulina är det lätt att kvinnors titlar kommer i skymundan. Kort sagt, det handlar

Under sommaren har jag arbetat som delikatessbiträde. Det är i sig ett ganska anspråkslöst yrke, och väldigt långt ifrån den framtida karriärbana jag föreställt mig, men jag fann det ändå helt i min smak. Tidiga morgnar, tidiga kvällar, monotona uppgifter som producerar varor. Varor som läggs i askar, varor som köps av kund. Ibland läggs ett extra steg till, det om att man måste övertala kund att köpa varan man gick upp kl. 05 för att producera till kund, men idag tyckte kund att räkorna såg fula ut, så det blev ingen konsumtion av varan. Jag fick på min första vecka blåmärken på båda