Könstjärnan som klyver en valrörelse
Angela Merkels tid som kansler nalkas sitt slut. Nu på söndag, den 26 september, går tyskarna till valurnorna och röstar fram hennes efterträdare som Kanzler*in. Lägg märke till stjärnan i det sista ordet. Denna lilla stjärna, könstjärnan, uppmärksammar tyska ords feminina former och har blivit ett debattämne i Tyskland.
Du undrar kanske varför just det har blivit ett ämne som är på tapeten under valrörelsen. Men i ett språk där grammatiskt kön intar en viktig roll samtidigt som många person- och jobbtitlar är maskulina är det lätt att kvinnors titlar kommer i skymundan. Kort sagt, det handlar om jämställdhet mellan könen. Här uppstår konflikten. De som är kritiska till rådande system menar att tyskan är ett så kallat mansspråk, Männersprache, vars många maskulina ord ger kvinnorna sämre status. Deras mål är att kvinnors titlar ska nämnas direkt i språket. Låt mig ge ett exempel. Der Student och die Studentin blir Student*in. På det sättet menar kritikerna att kvinnor och män uppnår samma status i språket. De nya formerna med könsstjärnan vill de ha infört i bland annat skolböcker och lagtexter. Såklart har könstjärnan inte enbart anhängare. Grov språkterror kallar motståndarna kritikernas användning av stjärnan.
"Att det är oklart hur stjärnan ska uttryckas i tal är ännu en kritikpunkt."
Föga förvånande tillhör det tyska språkvärnet motståndarsidan. De påpekar att könsstjärnan inte följer tyskans rättskrivningsregler och bildar grammatiskt inkorrekta former. Att det är oklart hur stjärnan ska uttryckas i tal är ännu en kritikpunkt. Notera dock att den redan används i talspråk. Som känt exempel kan nämnas den tyska tv-stationen ZDF:s programledare Petra Gerster som håller en paus mitt i ordet för att markera stjärnan. Till skillnad från språkvärnet har den tyska rättskrivningsordboken i den uppdaterade versionen från förra året för första gången med ett kapitel om könsjämställt språk. Det slutar inte här. Ordbokens onlineversion håller på att ändra 12 000 titlar, så att de maskulina och feminina formerna får var sin specifika förklaring och därmed kommer inneha samma status.
Men vad tycker kanslerskandidaterna? Kristdemokraternas Armin Laschet är inget fan. Enligt honom finns det en risk för att språket kan bli för komplicerat och svårt att förstå. Kort sagt, han tycker debatten är överdriven – det borde pratas om annat än könsstjärnor som folk inte begriper sig på. Socialdemokraten Olof Scholz är varken fan eller motståndare. Han tycker visserligen att orättvisor i språket ska uppmärksammas men säger samtidigt att han inte vill bestämma hur folk ska prata. Den sista kandidaten, De Grönas Annalena Baerbock är på kritikernas sida. Det bör tas större hänsyn till kön i språket förklarar hon. m hon blir vald ska alla lagtexter skrivas om så de inkluderar alla kön.
Könsstjärnans framtid hänger därför på vem som i slutändan blir Tysklands nästa Kanzler*in.
Ingegerd Sjøstrøm har tidigare pluggat i Lund men befinner sig just nu mellan studier. Hon kommer ursprungligen från Danmark. (Foto: Sandra Gunnarsson)
