Kultur & Nöje

Igår hade en av svenskarna med sig en prästost. Vi satt på en lokal pub och diskuterade om det skulle regna imorgon igen när han drog fram det gula guldet ur sin ryggsäck. Hans föräldrar var på besök och hade tagit med sig den. Vi började frenetiskt förklara för icke-svenskarna vikten av att ha en “cheese slicer” hemma och hur värdefullt det min vän hade i sin ryggsäck verkligen var. Sedan raljerade vi om vad som är bäst att ha på sin knäckemacka, och oj vad man saknar Sveriges rektangulära form på knäcket. Att vi svenskar hade samma upplevelse av en ost skapade en känsla av samhörighet oss

O tid av guld, o liv blott tänt för nöjet och behagen, då man är ung och är student och har fullt upp för dagen och ingen annan sorg försökt än att mustaschen växer trögt! – ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik Stål sägner En av de saker som definierar den institution ägnad åt utbildning och forskning som i vardagligt tal benämns universitet är, utöver en sträng självförnekelse vad gäller allt det som hör känslolivet till, även det så kallade studentikosa. Detta högkulturellt fjantiga, där fånighet upphöjs till skön konst, är ett bildat fenomen där knastertorr vetenskaplig sakprosa med fördel kan

Det är just hon dottern Elsa (Malin Tengvard) som med sin revolutionära ådra ödelägger den socialdemokratiska ankdammen som hon socialiserats in i. Hennes individualistiska drag fungerar som en träffsäker symbol över folkhemmets upplösning. Idén till pjäsen är fritt baserad på Lena Anderssons andra roman Dottern (2020) som ingår i duologin om det svenska folkhemmet, i det här fallet om dess upplösning. Pjäsen utspelar sig på sent 1980-tal efter Olof Palmes död, alltså ungefär ett decennium sedan det borgerliga regeringsskiftet som därmed markerar folkhemmets upplösning. Pjäsen ska alltså

Nu måste det anses som officiellt; det är á la mode att vara akademiker. Numera är docenter och dylika lika vördnadsfullt betrodda för sin klärvoajantiska förmåga som de tidigmoderna astrologerna vid furstarnas hov. De reser hela heimskringlan runt till av massmedia välbevakade konferenser och paneldiskussioner om allt från smala forskningsrön till om hur världshungern ska utrotas. Att det kan tyckas oväntat att en lingvist med specialinriktning på östasiatisk syntax förväntas kunna bidra till svaret på hur all världens munnar ska mätas visar bara på gammalmodighet. Vi har i och med

Är en person som vill ge vansinnet röst en vansinnig person? Klura på den du. Rebusen förföljde nämligen den inflytelserika tänkaren Michel Foucault dag och natt. Många studenter lär ha råkat ut för denna mytomspunna franska filosof - tillika pionjär - tillika idealist - tillika galning (?!). Men färre vet att Foucault en gång i tiden var student i Uppsala. Han kom hit för att doktorera för den idehistoriska professorn Sten Lindroth. Foucaults tid i Uppsala skulle dock komma att få ett abrupt och dramatisk slut - men exakt hur gick det egentligen till? Den musikaliska pjäsen Vansinnets

Universitetet är och borde få vara en fristad, ett reservat, åt de allehanda kufar och underliga personer som befinner sig bortom den trånga och tråkiga beteckningen “normal”. Tillsammans utgör de ett kuriöst moment i det annars så långtråkiga universitetslivet, överfyllt med sida upp och sida ned av bokstavskombinationer som bildar svårförståeliga facktermer. För att inte tala om mossiga traditioner som ingen längre minns varför de måste utföras vid samma tid, på samma plats och på samma sätt vartenda år. Ovanligt ofta är också dessa människor utmärkta akademikeraspiranter (antagligen bedrivs