Genrens bojor ligger tunga

Peder Palmstierna
Floodborne
Egen utgivning

Uppsaliensaren Peder Palmstierna har skrivit en fantasyroman på engelska och låtit trycka den själv, för försäljning över Internet. Boken är på engelska, enligt författaren dels eftersom han vid skrivandet befann sig i Edinburgh, och dels eftersom han avsett boken för en amerikansk marknad. Och fantasy blev det eftersom det är en genre han säger sig vara väl förtrogen med.
En lång resa över ett fiktivt land, onda skurkar, sköna damer, intriger, krig och bortom allt detta ett storslaget öde. Jodå, det råder ingen tvekan om att Peder Palmstierna är väl förtrogen med genren. Kanske lite väl förtrogen. Även om miljön är mer arabisk-afrikansk än medeltida, känns det mesta igen från fantasyns mittfåra. Det fäktas med svärd, magi utgör en fara för världsordningen, en mystisk främling klädd i svart visar sig vara en ondskefull trollkarl. Kik Pe brottar krokodiler, bryter sig in i palats och förför kvinnor med samma bravur, och med en gudabenådad tur klarar han sig ifrån hopplösa situationer. Det är riskfyllt att skriva fantasy, för genren är ett veritabelt minfält av klichéer.
Svårare att ha överseende med är att kvinnobilden även den känns ganska medeltida. Samtliga kvinnor är bifigurer och de allra flesta har någon gång sex med hjälten. Även om man godtar bokens premisser att han är en sexgud utan like, finns det förförelsescener som är nästan chockerande orealistiska. Fungerar kvinnor så här i Kik Pes värld?
Men trots allt är Floodborne ett egenpublicerat förstlingsverk, och även om genrens bojor ligger tunga över berättelsen, lyser här och där den litterära talangen igenom. En formulering glimmar till, en diskussion om reform kontra revolution verkar lovande. Om Palmstierna hade varit mer på sin vakt mot klichéer och tänkt igenom vad han egentligen ville ha sagt, kunde resultatet ha blivit riktigt läsvärt.
Men som det nu ser ut, är boken mest en uppvärmningsövning.
Historien slutar i en cliffhanger, to be continued. Kanske blir nästa bok bättre, men då krävs mera jobb, mera eftertanke och mindre traditionell fantasy.