Annons
Forskning

Tetris mot posttraumatisk stress

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) drabbas sjuttio procent av befolkningen av ett trauma någon gång i livet. Posttraumatisk stress (PTSD) kan uppstå till följd av att en person varit med om en traumatisk händelse, och ett av de vanliga symptomen är så kallade “flashbacks”- påträngande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Forskare vid Uppsala universitet och University of Cambridge tillsammans med industripartnern P1vital med flera står bakom den nya studien, vars resultat möjliggör effektiv och tillgänglig behandling för PTSD. Under covid-19 pandemin genomgick både
Forskning

Disputationsdags: Daniela Lillhannus forskar om spökhistorier i relation till våldtäktstrauma.

Avhandlingen heter Unquiet Afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction, och handlar om ur spöken som berättare har används i litteratur för att skingra trauma efter sexuellt våld. Intresset för ämnet uppkom med en ledig tjänst som utlystes av WOMHER (Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan), som letade efter någon som ville forska om litteratur och kvinnors psykiska hälsa, i relation till sexuellt våld och trauma. När det kommer till de litterära verken så uppkom vissa tidigt i idéstadiet, medan andra kom senare. Daniela berättar att det

Forskning

Uppsala universitet storsatsar för framtidens forskning

I korridorerna på Segerstedthuset växer en helt ny sorts forskningsmiljö fram. Precis som namnet Uppsala University Future Institutes (UUniFI) antyder, är ambitionerna höga. – Vi stödjer forskare som tar sig an komplexa samhällsfrågor genom tvär- och mångvetenskaplig forskning. De ska bedriva forskning på högsta nivå och ta in nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Tobias Sjöblom, institutschef för UUniFI. UUniFI fungerar som en sorts värdorganisation för sex olika forskningsinstitut, med fokus på allt från migration till artificiell intelligens. – Instituten speglar frågor där vi ser
Forskning

Han blev bäst på att förklara sin forskning

Ergo möter Carl för ett samtal om Forskar Grand Prix, forskningen, mediauppmärksamhet och Harry Potter i ett fikarum på Campus Gamla torget. Från fönstret syns domkyrkans tinnar, och titt som tätt passerar kollegor till Carl som hejar eller stannar för att byta några ord. – Jag har faktiskt tänkt länge att jag vill ställa upp i Forskar Grand Prix. Jag tog chansen nu eftersom det var möjligt rent tidsmässigt, eftersom jag inte har någon undervisning för tillfället. Blev bäst på att presentera sin forskning Det första steget var att skicka in ett två minuter långt klipp, vilket Carl kände att
Forskning

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som

Forskning

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som
Forskning

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio

Forskning


Annons

Forskning

Ny forskning om AI:ns plats i hälso- och sjukvård

I en studie från 2024 har forskare vid Uppsala universitet använt AI för att påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kunde forskarna skapa en modell av receptorers tredimensionella struktur, som effektiviserar arbetsprocessen att designa läkemedelsmolekyler. Inom läkemedelsutveckling är det en krävande process att få fram den information som behövs för att designa läkemedelsmolekyler. För det behöver man bestämma målproteiners tredimensionella strukturer och förstå hur molekyler binder till dem. I studien använde forskarna vid Uppsala universitet AI
Forskning

P-piller kan öka risken för depression

Många kvinnor väljer att sluta eller byta preventivmedel då de upplever att deras psykiska hälsa påverkas. Trots detta har det inte funnits tillräckligt med forskning på området för att ge en tydlig vetenskaplig bild. Den nya studien från institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet visar på en signifikant ökad risk att utveckla depression under de första två åren som kvinnor använder sig av kombinerade p-piller som preventivmetod. En risk som är ännu högre om kvinnorna börjar använda p-pillren i tonåren. Kombinerade p-piller innehåller två olika typer av hormon -
Forskning

Miljondonation ska ringa in kvinnors psykiska ohälsa

Förra året invigdes det tvärvetenskapliga forskningscentret Womher (Women’s mental health during the reproductive lifespan) vid Uppsala universitet. Centrets främsta uppgift är att ta reda på varför kvinnor är överrepresenterade när det kommer till att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom så som utmattningssyndrom, ångest och depression. "Den här forskningen är en gåva till kommande generationer."
Forskning

Mycket mejerifett – inte så farligt som man kan tro

Att undvika feta mejeriprodukter verkar inte leda till bättre hjärt-kärlhälsa – snarare tvärt om. I ny studie, som publicerats i tidskriften Plos Medicine, har forskarna mätt intaget av mejerifett genom att studera blodprover från 4 150 svenskar. Personerna som alla var i 60-årsåldern fick lämna blodprov. Därefter undersöktes nivåerna av en särskild fettsyra som är vanlig i mejeriprodukter. På så sätt kunde man mäta personens intag av mejerifett. Forskarna följde därefter upp individerna i studien under i genomsnitt 16 år. Man tittade till exempel på hur många som hade drabbats av hjärtattack
Forskning

Män verkar vara känsligare för månsken

I studien som nyligen publicerades i Science of the Total Environment, har forskarna undersökt vad månens faser har effekter på försökspersonernas sömn. Deltagarna fick sova hemma i sina egna sängar utan att veta att det var månens eventuella påverkan som skulle studeras. De fick ha elektroder på huvudet som bland annat mätte ögonrörelser och hjärnans elektriska aktivitet. Totalt deltog 492 kvinnor och 360 män. Vad man kunde se var att män verkade påverkas mer av månens cykler än kvinnorna. – Vi kunde se att män vars sömn mättes under månens första faser hade sämre sömnkvalitet och vaknade
Forskning

Fångas av stormvindar

Datorn slås på för dagen och Zoom öppnas i vanlig ordning. Idag är det dock ingen av föreläsarna som möter mig på andra sidan skärmen utan Gabriele Messori, universitetslektor i meterologi vid institutionen för geovetenskaper. Han forskar om extrema väderhändelser och förändringar i atmosfären samt hur man kan förutsäga sådana händelser på ett bättre sätt. Men vad menas egentligen med extremväder? – Det kan betyda flera olika saker. Ordet ”extrem” är svårt att definiera rent matematiskt, men i vardagligt tal kan man beskriva väderhändelserna som ovanliga för en viss region eller säsong