Krönika
2025-02-07 09:51

När du i tvivel är, lyssna då till Voltaire

Många är de påstådda hoten mot akademisk frihet. Den fria forskningen är under hot! ropar mången förståsigpåare i sådana frågor och vi lekmän har intet annat att göra än att rätta in oss i ledet och inställsamt nicka och med smått bekymrad min hålla med. Varifrån kommer då hoten, vad är det som utgör hoten och vilka är de fruktansvärt tarvliga individer som vågar sig på att hota en så helig institution som den helt och hållet fria forskningen som bedrivs vid statliga universitet, som styrs ungefär som en myndighet under regeringens godtyckliga kontroll? Begränsningar i former av censur “för
Krönika
2025-02-05 09:21

Cogito ergo dum – communication is key!

Cogito ergo sum. Jag tänker, därför finns jag. Som filosofistudent har jag hört dessa ord otaliga gånger. Detta är Descartes “första princip” som lägger grund för hans kunskapsteori. Han menar att vi måste tvivla på allt som inte är otvivelaktigt, och det enda som är otvivelaktigt är ens existens (för att man tänker). Men, ni är inte här för en filosofiföreläsning. Cogito ergo dum är ett inslag om studentlivet i Uppsala; vänner, studier, kåren, nationerna, och kärleken. Jag är självutnämnd expert. Denna utgåva av Cogito ergo dum har temat kommunikation. Kommunikation är det viktigaste vi har

Krönika
2024-12-20 13:00

Året med Ergo: 2024 

Januari Året började starkt med “Matikumgate”, när studenter protesterade för rätten att få sitta och äta sin matlåda i lokalen som ligger i anslutning till den inhyrda restaurangen Matikum. Många dök upp och flera medier så som UNT och SVT Uppsala rapporterade – men Ergo var såklart först med sin rapportering. Februari I februari startade ett nytt koncept på Ergo: Psykologstudenterna svarar! Varannan torsdag svarar psykologstudentpanelen från Uppsala universitet på läsarnas frågor om högt och lågt. Frågor har sedan dess rört bland annat hemlängtan, ensamhet, alkoholkonsumtion och
Krönika
2024-12-20 12:49

En sociolog, en biokemist och en musikvetare…

Har ni hört den? Skämtet om den udda akademiska trion och deras upptäckter? Nej, förmodligen inte, för med största möjliga sannolikhet finns inget sådant skämt. Men det borde det göra! Och många versioner av den därtill. Betänk vilka oerhört otroliga framsteg som väntar runt varje ännu undangömt hörn, om bara tvärvetenskaplig forskning och utbildning skulle få förekomma lite oftare. Möjligheterna vore oändliga och omöjligheterna obefintliga! En duo bestående av en astrofysiker och en lingvist skulle ju exempelvis kunna skapa ett språk som med någorlunda stor träffsäkerhet kan användas för
Krönika
2024-11-29 12:16

Om traditioner, tatueringar och tabun

Få saker kan väl i dagens informella och pomplösa nutidsvärld tyckas mer utdaterat och förlegat än frack, ordnar och svulstiga fraser upplästa högt på knagglig latin i en storvulen barockbyggnad, komplett med marmorstatyer av romerska kejsare och förgyllt kassettak. Men finns det en samhällsviktig instans som inte kunde bry sig mindre om denna förändrade smak – bort från storslagen tillgjordhet och framåt mot avskalad enkelhet – så är det universiteten, och då särskilt de äldre, medeltida kvarlevorna. Allt som andas ålderdomlig ståt och klassisk elegans blandas helt utan problem med

Krönika
2024-11-27 15:09

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

I år är det 50 år sedan Medical Nemesis av filosofen Ivan Illich först publicerades, Centrum för medicinsk humaniora och Svensk förening för allmänmedicin - SFAM Uppsala arrangerade ett symposium för att uppmärksamma frågan: ”Den farliga sjukvården. Hur mår medicinkritiken 50 år efter Medical Nemesis?”. Tyvärr har jag inte läst Medical Nemesis, eller hört talas om Ivan Illich, eller haft en aning om vad ett ‘symposium’ innefattar. Som tur var, hade jag dock ovetandes läst båda böckerna som stod i centrum för kvällens föreläsningar; Strömquist samtalade om sitt aktuella seriealbum Pythian
Scen
2024-10-31 13:30

Recension: Jernbanan

Allt ljus på Norrland. Sara Lidmans mästerliga romansvit om industrialiseringens intrång i Västerbotten har på Uppsala Stadsteater packeterats om till en jazzig musikal. Regissören Emma Roswall - som tidigare stått för uppsättningar som “Vansinnets historia” (en personlig favorit) - har i Jernbanan lyckats gestalta en av mänsklighetens absoluta essenser. Den obönhörliga strävan efter utveckling. Vi får följa småbrukarsonen Didrik Mårtensson, en ung eldsjäl som vägrar acceptera att hans egna hemort Lillvattnet i djupaste Norrland ska hamna på efterkälken när resten av Sverige rasar mot

Kultur & Nöje


Annons

Film
2024-10-25 09:16

Filmrecension: Tatami

Det börjar med en utblick från en fönsterruta. Bussresans fart sätter vyn i fladdrande rörelse, fotot är vackert och filmen i svartvitt. Därefter får vi se vilka som sitter inuti bussen: det iranska judo-landslaget. Ensam och utbredd över bussens baksäte tronar Leila (Arienne Mandi) med musik i öronen. Från henne strålar både mästarens fulla självförtroende och baksätesåkarens auktoritetsförakt. Resan tar oss till Tbilisi, Georgien, där VM ska hållas. Resten av filmen kretsar (vilket filmtiteln avslöjar) runt tatamimattan, där matcherna hålls, samt korridorerna och rummen i anslutning till
Krönika
2024-10-18 10:48

Den ambitiösa studentens guide till akademisk storhet

Inför etthundraårsjubileet av Sveriges bästa och mesta studenttidning har jag valt att i guideformat valla såväl den naivt nyblivna som den skumögt erfarna studenten genom den snårskog av uppblåsta gasjättar och imploderande nebulosor som det akademiska kosmoset utgörs av. Varför undertecknad kåsör inte själv valt att följa sina egna – för övrigt mycket goda och sunda – råd är ingenting som kommer att beröras i det nedanstående. Det är kåsörens gudagivna privilegium att kunna säga åt andra vad de borde göra och inte göra, utan att någonsin behöva betyngas av bördan av en motsvarande prestation
Krönika
2024-10-15 09:55

Grattis Ergo 100 år

Det är tidig morgon den 15 februari 1924. Inifrån Wretmans boktryckeri på Sysslomansgatan hörs rasslandet från tryckpressen. Bertil Lundquister blåser i händerna för att få upp värmen och greppar sedan de färdiga tidningsarken. Tiden som han hoppat runt och sporadiskt skrivit texter för olika tidningar har tagit ut sin rätt. Nu håller han tidningen för första gången där hans namn står som utgivare; Ergo, Tidning för Uppsala studenter. De lösa bladen trycks ihop och kommer snart att läsas av en ung studentska som fått en kvarts del av sida 10 tillägnad sin dikt Sköldmön. Hon har redan debuterat
Krönika
2024-09-20 08:43

Dags för universitetsutbildning 2.0 (eller liknande liknelse)

Hur lär du dig bäst? Ett högst individuellt svar är att vänta på den frågan. En sak är i varje fall säker: det finns ingen universalkur för bästa möjliga kunskapsintagande. Detta är ett problem som utbildningsväsendet har tampats med ända sedan begynnelsen (eller ja, utbildningsväsendets begynnelse åtminstone). Hur göra för att få de fårskalliga ungdomarna att förstå? Att bli tillsagda vad som är sant och inte från en äldre auktoritet stående på en pulpet (gärna iklädd någon fräck hatt med skarpa kanter) är ett gammalt beprövat knep – men måhända lite förlegat och ålderdomligt, i denna tid av
Krönika
2024-09-03 09:16

Hymn till Uppsala

Nu inför kursstart känns det passande att slå på trumman för vår vackra studentstad. Uppsala är kontrastens stad. Urgammal men ändå modernt framåtdrivande. Traditionellt konservativ men ändå progressivt inriktad. Eftertänksam och försiktig men ändå rasande innovativ. Så skulle man kunna beskriva vår studentstad. Visste ni förresten att Uppsala fram till 1300-talet hette Östra Aros? Låt oss dyka ner i lite mer kulturell kuriosa. Det kanske kommer som en nyhet att Sveriges landsfader Gustav Vasa ligger begraven i Domkyrkan, att Karin Boye (“Ja visst gör det ont när knoppar brister…”) bodde på
Krönika
2024-05-28 08:07

Studenten – ständigt i demonstrationstågets första led

Det är en åsiktstext. Alla åsikter är skribentens egna. Ända sedan Émile Zola år 1898 skrev antagligen världens mest berömda öppna brev, J’Accuse…!, addresserat till den franske presidenten Félix Faure gällande den då världsberömda Dreyfusaffären, så har idéen om att den som är välutbildad också har ett krav på sig att uppmärksamma ibland svårupptäckta eller svårförstådda orättvisor, samt att på något sätt protestera mot dessa. Begreppet intellektuell började först bli vanligt förekommande i och med att flera kända och bildade kulturarbetare gjorde offentliga utspel om just Dreyfusaffären, där