Högt om låg pojke
Den gravt schizofrena men blott sextonåriga Will Heller har precis skrivits ut från det mentalsjukhus på vilket han vistats de senaste arton månaderna när han genom en snabb manöver lyckas undkomma sina övervakare. Han kliver på ett tunnelbanetåg som tar honom in i det vindlande och svindlande grottsystem på vilket Manhattan vilar. Vad ingen ännu vet är att han under en alltför lång tid låtit bli att ta sina mediciner. Ju längre han tränger in i tunnlarnas mörker desto djupare blir också den psykos som alltmer börjar ta honom i besittning. Samtidigt tar Wills mor tillsammans med kriminalkommissarie Lateef upp jakten på den försvunna sonen. De vet sedan tidigare att han kan bli våldsam.
Så ser intrigen i John Wrays roman Lowboy ut. Wray som anses vara en av den unga amerikanska litteraturens mest lovande talanger introduceras med denna bok på svenska, i en utmärkt översättning av Ulrika Jannert Kallenberg. Wray, som både har amerikanskt och österrikiskt medborgarskap, ansluter således i Lowboy till en både europeisk och amerikansk litterär tradition - bildningsromanen. Historien om den unga pojken som, gärna genom en resa, utvecklas från yngling till man är vid det här laget närmast en kliché. Wray lyckas dock göra något unikt och eget av genren, även om den medvetna kopplingen till J.D. Salingers i sammanhanget klassiska kultroman Räddaren i nöden stundtals känns alltför uppenbar. Det är inte bara det faktum att både Wray och Salinger låter sina protagonister irra omkring i samma stad, New York, som förenar dem utan det finns också något i tonen och tilltalet som gör att de starkt påminner om varandra.
Det unika hos Wray är att han istället för att låta sin karaktär mogna och utvecklas, som annars är det brukliga i en traditionell bildningsroman, snarare låter sin karaktärs psyke dekonstrueras och falla samman. Det är också skildringen av detta psykiska sönderfall som är romanens stora behållning. Will är övertygad om att jorden ska gå under, att den globala uppvärmningen till sist ska sätta världen i lågor. Det är hans mission att frälsa världen från detta. Upphettningen av planeten sker simultant och samtidigt med upphettningen av Wills inre. Han måste förlösa sig själv, bli nedkyld, endast då kan också jorden förlösas och kylas ned. Denna ologiska, fragmentariska och paranoida verklighet beskriver Wray med en glasklar logik. Sällan har psykisk sjukdom framställts så naturligt och inlevelsefullt. Det rör sig stundtals om litterär gestaltning på hög nivå.
Romanen har också moraliska, politiska och existentiella dimensioner. Oron för vår planets framtid samt Wills ständiga sökande efter mening i denna till synes splittrade tillvaro bör för varje läsare kännas angelägen och brännande. Problemet är bara att dessa frågor aldrig riktigt fördjupas. Wray ytbehandlar bara den problematik som ligger och gror i berättelsens botten. Det känns som att han slarvar bort det som kunde ha gjort texten verkligt drabbande. Det är synd, för frågorna romanen aktualiserar är både viktiga och allmängiltiga. Men som de här presenteras känns de avhuggna och ofullständiga, vilket gör att Lowboy tyvärr, trots sin berättartekniska briljans, inte lämnar något djupare avtryck.
