Smärtsamt om människor som vill fly verkligheten
Hanna-Linnea Rengfors
It-lit förlag
Två tonårsflickor upplever den första kärleken vid ett kalkbrott, en osäker student i Skövde inleder en romans med sin lärare, en pilot och flygvärdinna har hemliga kärleksmöten på hotell och innan en skolavslutningsfest blir en ung tjej gravid. I Tillsammans i mörker av Hanna-Linnea Rengfors får vi följa ett antal olika personer, både i dåtid och i nutid, vars berättelser alltmer sammanflätas.
Vissa karaktärer berör mer än andra. I Tillsammans i mörker är är det framförallt Rengfors fina skildring av HBTQ+-relationerna som stannar kvar. Vi får följa dem när de upplever den första trevande kärleken – och 20 år senare i den något gråa vardag de då befinner sig i. Ett citat från när karaktären Jonna besöker sin far i den lilla staden där hon växte upp grep tag i mig. Hon reflekterar över sin sexualitet:
“Det är inte bara en benämning eller en läggning eller en identitet, det är mer än så. En ofrånkomlighet som format alla beslut sedan hon blev medveten om den. Det var inget val, men det har tvingat henne att välja.”
Jonna väljer exempelvis en dammig trea i Vällingby framför drömhuset på landet där folk är mer konservativa. En annan person i boken väljer att börja dejta en kille istället för att våga vara med tjejen hon egentligen är intresserad av. Det är just val som dessa som Rengfors karaktärer får genomleva – misstyckande familjer, vänner som är oförstående och en underliggande osäkerhet i kärleksrelationer. Det gör ont att följa deras svårigheter. Flera av personerna i boken vill fly sin verklighet – gömma sig på hotell, springa från sig själva på löpband eller åka på semester långt bort och från sina bekymmer.
"Ljusglimtarna är få – efter ett kapitel fyllt med hjärtskärande scener kommer ett nytt lika laddat med tragik."
Rengfors beskrivning av känslor berör. Karaktärernas tankar skrivs fram på ett mästerligt vis och hon lyckas på ett trovärdigt sätt skildra deras olika personligheter. Hon varvar också skickligt karaktärernas inre sinnesstämning med miljön de befinner sig i – en kvinna petar i sin lilla marmeladförpackning i den stimmiga frukostmatsalen på ett hotell medan hon betraktar sin älskare samtidigt som vi får följa hennes inre tankar. Ofta är beskrivningarna filmiska. Det känns nästan som om det är jag som lyckligt famlar mig genom den soliga matsalen på hotellet. Rengfors lyckas fånga ett ögonblick och skapa en bestående känsla för läsaren.
Rengfors bok är dock inte enkel att läsa. Det mörker de flesta karaktärer bär inom sig blir alltför påtagligt och jag måste vid mer än ett tillfälle lägga ner boken innan jag orkar läsa vidare. Otrohet, misslyckade självmordsförsök, svek och självhat – ingen tycks slippa smärta. Ljusglimtarna är få, efter ett kapitel fyllt med hjärtskärande scener kommer ett nytt lika laddat med tragik.
De olika berättelserna blir också stundtals svåra att pussla ihop. Jag måste flera gånger återgå till tidigare kapitel för att förstå vilken karaktär som varit med i vilket sammanhang. Under läsningens gång blir det därför svårt att greppa den röda tråden. Jag kan inte undgå att tänka att handlingen hade varit enklare att följa om det inte varit fullt så många olika karaktärer och platser. Samtidigt är det kanske just detta som gör boken så säregen – varje kapitel ger en pusselbit till dess helhet och det är först när man läst färdigt den allra sista sidan som bitarna verkligen faller på plats.
