Annons
Annons

Skilj på vetenskap och terapi


Det märks att vetenskapsmetodologiska frågor inom psykologin är svåra. Prefekt Börjesson känner sig i Ergo 3/2002 tvungen att kalla en av sina studenter dåligt insatt och oinitierad innan han ens förstått vilken fråga som ställts.

Jag har inte menat att polemisera mot att psykologiska institutionen utbildar psykologer i psykodynamisk teori och terapi. Om Börjesson tycker att sådan utbildning i dagsläget är mest effektiv för psykologstudenternas terapeutiska framtid, tänker jag inte bemöta honom i en debatt om att utöka den delen av utbildningen på programmet. Vad jag vänder mig emot, är att skillnaden mellan nödvändig terapeutisk metod i brist på vetenskapliga fakta om människans psyke och psykologisk vetenskap inte förklaras eller diskuteras ingående på psykologprogrammet.
Den utbildning i vetenskaplig metod som inleder programmet hånskrattar i princip åt psykodynamiska teorier i vetenskaplig bemärkelse. Intuition kan möjligen vara fröet till ett vetenskapligt arbete, men kan knappast bygga upp acceptabla teorier. Psykodynamisk teori har naturligtvis fortfarande ett existensberättigande, om föreläsarna presenterar den som terapeutisk arbetsmodell - något att basera en empatisk samtalssituation runt när man inte kan finna en vetenskaplig teori för vad människans problem beror på. Istället genomsyras den psykodynamiska undervisningen av att människan är ju så mycket mer än vetenskapen kan förklara - en slags underförstådd diskvalificering av vetenskaplig metod i psykologiskt arbete. De pedagogiska modeller om konstruerade begrepp som självet , jaget och affekter som borde ligga till grund för en intuitiv terapeutisk situation, får istället funktionen av att lossa på psykologstudenternas lojalitet till ett vetenskapligt perspektiv på människan.
Denna kritik kan tyckas abstrakt, men faktum är att om du skulle få liknande svar från två psykologstudenter om hur dessa perspektiv ska skiljas åt, så skulle det höra till undantagen. Det är vad som vidarebefordrar bilden av psykologyrket som flummigt, och konserverar psykologin som vetenskap. Hur kan vi förvänta oss progressivt psykologiskt arbete av studenter som har svårt att skilja på poetisk och vetenskaplig analys av människor? Är det inte meningen att psykologstudenterna ska kunna skilja dessa perspektiv åt?

Per Bratt
Student på psykologprogrammet

SVAR från prefekt Erik Börjesson:

Psykologprogrammet lägger synnerligen stor vikt vid vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metod. De studerande utrustas med dessa
verktyg för att tillsammans med lärarna granska de teorier och
behandlingsmetoder som introduceras och fördjupas under utbildningen. Det
är min förhoppning och övertygelse att Per Bratt, under de 8 terminer som
återstår av hans tid på psykologprogrammet, med ökade insikter om
programmets innehåll, aktivt kommer att deltaga i en sådan granskning.

Erik Börjesson
prefekt


Annons

Annons

Läs mer

"Det är dags att Sveriges lärosäten överväger vinterlov", skriver Maria Sorelius från Uppsala studentkår i denna…
"Att organisera sig redan under studietiden är en investering både i sin egen trygghet och i en bättre studietid"…
"Ovetandes för VS och S däremot hade Gröna studenter tagit fram ett alternativt förslag med Checklistan och UUS där man…