Upp- och nervänt om svensk liberalism
Begreppet liberal är nämligen inte entydigt utan rymmer en mängd olika former som socialliberal, vänsterliberal och nyliberal. Nyliberaler skulle säkerligen inte hålla med Lundgren när han skriver att marknadstänkandet är antiliberalt. De åsikter som Lundgren tillskriver liberalerna verkar mest överensstämma med den amerikanska definitionen av begreppet liberal som dock skiljer sig mycket från den svenska betydelsen av begreppet.
Att dessutom hävda att Locke är att se som en liberal klassiker är att ytterligare vända upp och ner på begreppen. Locke tillhör snarare det konservativa facket än det liberala. Än mer häpnadsväckande blir det när Lundgren skriver att vi bevittnar just nu en konservativ renässans . Detta skulle enligt Lundgren vara en av orsakerna till att de borgerliga partierna är så svåra att skilja från varandra.
Verkligheten är dock en annan. Allt sedan murens fall har den liberala marknadsekonomin brett ut sig över hela Europa och stora delar av övriga världen. Detta har också påverkat de borgerliga partierna i Sverige att gå i liberal riktning vilket inte minst moderaterna är ett bra exempel på. Partiets fjärmande från sin ursprungliga konservativa inriktning har varit som mest tydlig under senare delen av 80- talet och hela 90- talet och fortsätter än idag; något som resulterat i vissa framgångar för de mera konservativa kristdemokraterna. Någon konservativ renässans är det inte frågan om utan snarare tvärtom
Det mest positiva med Lundgrens artikel är hans erkännande av den officiella socialdemokratins misslyckande vilket var det som min artikel egentligen handlade om. Det gläder mig att de unga socialdemokraterna nu diskuterar politikens inverkan på den enskilda människan och jag tackar Lundgren för hans inbjudan till denna diskussion. Men då är det också viktigt att hålla isär och definiera begreppen
Fredrik Hardt
Ordförande
Föreningen Heimdal
111:e verksamhetsåret