Annons
Annons

Kåren måste ta ställning för det alternativa urvalet


De senaste veckorna har stämningen mot Uppsala universitet för etnisk diskriminering debatterats flitigt. Det alternativa urvalet, som även kallas frikvoten, är en urvalsmetod som tillåter institutioner att anta tio procent av de sökande genom ett särskilt urval med andra antagningsgrunder än i det vanliga urvalet. Ett av syftena är att minska snedrekryteringen till universitetet med avseende på etnisk och/eller social bakgrund och/eller kön.

Som det ser ut idag är universitetet både en vertikalt (hierarkiskt) och horisontellt (ämnes-) segregerad arbets- och studieplats. Vi vet alltför väl att t ex kvinnor och män finns inom olika ämnesområden och på olika hierarkiska nivåer inom universitetet. Liknande strukturer gäller för personer med underrepresenterad klass- och/eller etnisk bakgrund. På många sätt följs klass och etnicitet åt i dagens segregerade Sverige. Arbetslösheten är betydligt högre för personer med annan etnisk bakgrund än svensk och därmed också inkomstglappet jämfört med etniska svenskar.
De ojämlika förhållandena visar sig självklart i studentpopulationens sammansättning och återskapas också inom universitetets egna väggar genom (o/medveten) vardagsrasism och diskriminering. Vi vet att 65 procent av barn till högre tjänstemän och högutbildade har börjat en högre utbildning före 21 års ålder - jämfört med bara tio procent av barn till arbetare. Vi vet också att studenter från arbetarklassen är mindre benägna att ta studielån, eftersom motståndet, riskerna och den ekonomiska pressen är större än för studenter från medel- och överklassen. De konkreta villkoren för studenter med olika bakgrund ser således väldigt olika ut. Jämsides existerar även en dold och mer svårgripbar diskriminering, som inte går att ringa in lika lätt, eftersom den hänger samman med värderingar och det västerländska, etnocentriskt och manligt präglade tänkande och vetenskapsideal som fortfarande genomsyrar universitetet.
Den formella likabehandlingen och de formellt lika möjligheterna att studera räcker inte till för att ge studenter (som inte är vita, rika och män) reellt rättvisa möjligheter att studera på lika villkor. Redan idag sker en kvotering, men en informell sådan som hänger samman med klass, kön och etnicitet. Genom att använda sig av ett alternativt urval korrigerar man inte bara en orättvisa, utan man för också upp frågan om missgynnande strukturer på dagordningen, tillerkänner den legitimitet och tvingar folk att tänka efter och rannsaka sig själva. Metoden ska dock självklart ses som just en metod och inte som ett mål i sig självt. Det är i det här sammanhanget som diskussionen om den alternativa urvalsmetoden måste föras. Det är då den blir begriplig, logisk och nödvändig i kampen för ett mer jämlikt universitet.
Universitetet har offentligt försvarat det alternativa urvalet. Vi kräver att också studentkåren mer aktivt och offentligt tar ställning för tillämpandet av urvalsmetoden och ett reellt jämlikt universitet


Annons

Annons

Läs mer

"Det är inget annat än hyckleri. Vem ska ta våra krav på allvar när vi själva vägrar att leva upp till dem?", skriver…
"Det sägs att sociala kunskaper är nyckeln till ett framgångsrikt yrkesliv. Samtidigt håller social interaktion som…
"Vår ambition är att Uppsala universitet ska ges förutsättningar att vara ett av världens 50 främsta lärosäten", skriver…