Alternativ säkrar kvaliteten

Sedan länge arbetar Uppsala studentkår för att rekryteringen till universitetet ska breddas. Det handlar om mångfald, det handlar om att ge individen möjligheter, det handlar om kvalitet. Med det alternativa urvalet har vi fått ett verktyg som åtminstone är ett steg på vägen till en öppen högskola.
Vi måste lära oss att nya antagningsmetoder skapar högre kvalitet i antagningen. Antagna genom det alternativa urvalet är inga andra klassens studenter, tvärtom bär de med sig värdefulla egenskaper till utbildningen både genom mätbara meriter och genom sin bakgrund. Dessa erfarenheter är viktiga för samhället och utbildningen.
I det alternativa urvalet, tillämpat i Uppsala, har intervjuer fungerat som komplement till den traditionella mätningen av betyg och högskoleprov. Det är positivt att börja använda nya metoder. Vi ser fram emot resultatet av en utvärdering.
Det har kommit många snäva perspektiv i debatten om det alternativa urvalet och detta kan inte enbart skyllas på kritikerna själva. Uppsala universitet har inte tydligt nog backat upp det alternativa urvalet och sina intentioner. De juriststudenter som kommit in på 10 procent av platserna, genom det alternativa urvalet, har rätt att tydligt få veta att de genom sina meriter förtjänar sina platser. De är värda en mycket bredare debatt än den som förts hittills.
Den traditionella antagningen missar ofta målet. Den fångar inte upp de studenter som kan tillgodogöra sig en specifik utbildning utan att de har toppbetyg. För Uppsala studentkår handlar det alternativa urvalet om en merit- och kvalitetsfråga. En student vill antas på egna meriter. En student vill inte komma in på universitetet för att statsmakten har dåligt samvete för en misslyckad integrationspolitik. Universitetet strävar efter kvalitet med det alternativa urvalet och det är dags att man tydligare går ut med det.

Uppsala studentkår har länge undrat varför inte Uppsala universitet tar fler initiativ till diskussioner om hur man kan förändra samhällsstrukturerna genom att sätta värde på människors erfarenheter och olika bakgrunder.
Uppsala studentkår har gång på gång uppmanat Uppsala universitet till detta utan att något hänt. Det är mycket olyckligt om universitetet intar en passiv roll i debatten efter att man börjat ta ett steg i rätt riktning.
Juristen Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa gick ut med en debattartikel i DN och stämde Uppsala universitet för olaga diskriminering. Strax därpå förklarade utbildningsministern Thomas Östros bort regeringens intentioner med det alternativa urvalet. Dessa bidrag till debatten missade viktiga beröringspunkter i frågan om bredare rekrytering till högskolan.
Uppsala universitet måste förstås förklara i vilket sammanhang man ser det viktigt att använda det alternativa urvalet. Det blir då mer troligt att denna urvalsmetod kan förändra vårt sätt att ge värde till olika slags meriter och erfarenheter. Av universitetet förväntar vi oss fler initiativ till diskussion om mångfald i högskolan.
Gunnar Strömmer och Tomas Östros får lägsta möjliga betyg av Uppsala studentkår eftersom de helt tappat fokus i skapandet av en högre utbildning som är öppen för alla.