Viktigt att debattera dimensioneringen av högre utbildning

Svar på Burstedts och Larssons debattinlägg i Ergo 4/05

Under senare år har det kommit flera studier som analyserar effekterna av utbyggnaden av den högre utbildningen. Institutet för tillväxtpolitiska studier visar t ex i en utmärkt forskningsöversikt att de aggregerade effekterna är mycket begränsade. Resultaten i vår studie leder till samma slutsats. Studien - som Burstedt och Larsson kallar för en debattskrift från SACO - är en akademisk rapport som har presenterats på ett flertal nationella och internationella vetenskapliga seminarier och konferenser. Den är också en del av ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Vilka politiska konklusioner som ska dras av resultaten kan och bör diskuteras, men det onyanserade inlägget från Burstedt och Larsson bidrar inte till den diskussionen.
Det finns många olika metoder som kan användas för att analysera skillnader i regionalekonomisk utveckling. Vi har utnyttjat länkade arbetstagar-arbetsställedata som täcker flera år och använt olika ekonometriska metoder för att jämföra utvecklingen i kommuner som har respektive inte har någon högskola.
Länkade arbetställe-arbetstagardata är en relativt ny typ av data. Det första året som det är möjligt att ta fram länkade data för är 1985. Eftersom de första åren präglas av mycket barnsjukdomar har vi valt att starta med år 1987. Det sista år vi har information om är 1995. Det är förklaringen till att vi studerar åren 1987 till 1995. Den studerade perioden kännetecknas av en generell nedgång i sysselsättningen vilket drabbade alla orter. För att ta hänsyn till det studerar vi den relativa utvecklingen. Orter som fick högskolor 1977 jämförs med dels orter utan högskolor eller orter som fick en högskola sent, dels äldre universitetsstäder. Samtliga undersökta orter har haft en negativ utveckling under perioden, men frågan som ställs är om de orter som fick högskolor 1977 har haft en annan utveckling.
Sannolikhetsmetoderna som vi utnyttjar kan användas för att analysera såväl tvärssnittsdata som paneldata, det vill säga enstaka eller flera år. Precis som med alla ekonometriska metoder finns det begränsningar även med dessa metoder. Men de problem som förs fram av Burstedt och Larsson kan inte hänföras till valda metoder.
Vi anser att det är viktigt att debattera dimensioneringen av den högre utbildningen, men så länge som merparten av studierna på området pekar på små tillväxteffekter övertygar inte tillväxtargument för att legitimera resurser till högre utbildning.

Helena Persson,
fil dr i nationalekonomi, SACO
Håkan Regnér,
fil dr i nationalekonomi, SACO