CSN missköter sitt uppdrag kapitalt

Bästa CSN, jag skulle härmed vilja framföra ett klagomål över något som lett till mycket irritation gentemot er. Faktum är att jag är så upprörd att min första tanke var att skriva ett mer renodlat hat- och hot-mail bara för att avreagera mig. Efter en stunds övervägande, insåg jag dock att ett rabiat gastande av könsord i kombination med hot om att skicka in studieförsäkransblanketter i kuvert med mjältbrandssporer förmodligen skulle rikta oönskade strålkastare på mig dagen någon faktiskt gör detta (och jag tror på yttersta allvar att det kommer att ske, för det är svårt att säga CSN högt utan att folk börjar berätta varför just de hatar CSN så mycket).
Under min studietid var det alltid krångel och förseningar, oavsett vad det gällde. Utbetalningarna kom aldrig när de skulle, vårens CSN-kort kom lagom till sommarlovet och försökte man nå er via telefon möttes man oftast (efter en timmes telefonkö) av förvirrad och otrevlig personal. Löften om att ringa upp infriades aldrig och när jag började ta namn på dem som lovat mig saker, gick de ändå aldrig att hänvisa till för öh … grabben, inser du hur många som jobbar här?.
Ert rekord för mig satte ni 2001 då jag började skolan i augusti och fick pengarna först den 7 november (vill inte veta hur många timmar jag sammanlagt satt i telefonkö den hösten). Då fick jag visserligen 20 897 kronor på en gång, och i kontrast till nudlar morgon middag kväll, kändes det som att jag ägde världen.
Mot bakgrund av denna fullkomliga likgiltighet inför att hålla utlovade datum, är det för mig ofattbart att ni har mage att utkräva 240 kronor i påminnelseavgift varje gång en återbetalning är försenad. Och betalningspåminnelserna från er låter inte vänta på sig. Kan ni inte ta lite av den iver, organisation och arbetsglädje varmed ni skickar ut påminnelser och lägga på den övriga verksamheten? Det borde bara vara att låta hälften av de anställda byta avdelning med varandra, för är det inte orättvist att en avdelning fått alla pålitliga medarbetare?
Jag är, precis som ni, inte speciellt intresserad av ekonomi. Så det är inte alltid jag kastar mig över era brev samma dag som de kommer. Däremot läser jag dem alltid, trots att ni sällan visat mig samma hänsyn, och vad man slås av är hur onödigt krångligt allt är. Kan ni inte bara skicka ut inbetalningskort en månad innan det är dags att betala in, som privata företag gör? Istället får man fyra åt gången samt då och då olika specifikationer om annuitetslån och studielån, givetvis skrivet på så många halvfulla papper som möjligt. Och om ni måste skicka ut alla årets inbetalningskort på en gång, kan ni väl i alla fall skicka betalningspåminnelse en månad innan förfallodatum? Känslan man får är att någon vill att man ska misslyckas.
Jag tycker att Sverige är ett fantastiskt land på många sätt och studiesystemet är fenomenalt. Att distribuera studiemedel är ett viktigt uppdrag, men jag tror inte att man hade kunnat missköta det mer än vad ni har gjort. Jag inser givetvis att det inte är av ren ondska som det är som det är och att ni säkert skulle vilja att allt flöt på bättre. Att det ändå inte gör det kan garanterat förklaras genom att peka på diverse faktorer, men faktum är att om studenter hade fått välja mellan olika organisationer som konkurrerade om att få administrera studiemedlen så hade det antagligen sett väldigt annorlunda ut.
Detta är kanske ingen realiserbar lösning, och i varje fall inte konstruktiv kritik till er, så mitt tips är istället: Managementkonsulter. Prata med någon om vad de skulle kunna göra för att förbättra er organisation. Det kostar inget att prata och i slutändan brukar kunden vinna på att anlita en managementkonsult eftersom deras arvode mer än väl kompenseras av den ökade effektiviteten.
De senaste åren har jag fått betala 1 000-2 000 kr i påminnelseavgifter, men jag skriver inte det här brevet för att jag vill ha tillbaka några pengar. Jag tänker heller inte försöka pålägga er påminnelseavgift för mina tre nudelmånader 2001, även om det hade känts mer än rätt. Det enda jag vill är att någon förklarar för mig hur ni förhåller er till den bristfälliga organisationen och hur ni jobbar på att förbättra den.
Och sen kan ni väl använda pengarna som ni har tagit ifrån mig och avlöna någon anställd (gärna en av de som omplacerats från påminnelseavdelningen), till att ta en förmiddag och möta en managementkonsult.

Martin Kjellberg