Alla måste inte göra likadant

I två på varandra följande nummer (11 12) av Ergo framförs åsikten att det är olyckligt ifall elever får bestämma sig redan vid 15 års ålder om de vill studera vidare på universitetsnivå eller inte. Jag menar snarare att det är önskvärt att man har ett hum om vad man vill ifall man ska hinna skaffa sig högskolebehörighet på tre år. I Nederländerna bestämmer man sig redan vid tolv års ålder om man vill gå sexårig förberedande vetenskaplig undervisning eller gå kortare allmän- eller yrkesförberedande utbildningar, men beslutet är enbart preliminärt: om man senare inser att man vill byta skolform så har man möjlighet till det, kanske på bekostnad av ett års förlängning för att ta igen kunskaper man missat. Jag förstår inte denna rädsla i Sverige för att endast låta vissa program/tillval ge grundläggande högskolebehörighet. Det enda som ett sådant system förutsätter är just denna möjlighet att smärtfritt få ändra sig.
Det är märkligt hur vissa å ena sidan kan tänka sig att elever har bestämt sig för en yrkes- eller lärlingsutbildning vid 15 års ålder, men inte att elever kan vara övertygade om att de vill prioritera andra färdigheter framför att läsa in högskolebehörigheten. Att läsa in högskolebehörighet ger ingenting så länge man inte är motiverad, låt oss i stället erbjuda dem som ändrar sig senare i livet att göra detta då när de är motiverade. Samtidigt ska vi ge ordentligt stöd till dem som är osäkra, utan att för den skull tvinga eller övertala alla att göra exakt likadant.