Vi röstar inte i kårvalet

Förra året gick vi till val på att Uppsalas studenter inte skulle rösta, vare sig på oss eller andra. Några vilsna själar hörsammade tyvärr inte vår önskan. I år blir kårvalet dock annorlunda på ett sätt. Nu kan ni inte rösta på oss. Vi ställer nämligen inte upp. Det finns äntligen en möjlighet att denna kårpolitiska soppa avvecklas då de borgerliga politikerna i regering och riksdag nu har för avsikt att utreda hur en avveckling skall gå till.
Normalt sett deltar cirka en av tio uppsalastudenter i kårvalet. Vår önskan är givetvis att denna siffra ska sjunka ytterligare under tiden avskaffandet av kårobligatoriet utreds. Frågan om valdeltagandet handlar i grund och botten om huruvida kåren är legitim eller inte. Kårens existens bygger på att tvångsansluta sina medlemmar. Detta är i sig en horribel företeelse i ett samhälle som vårt, där föreningsfrihet sägs råda. Givet denna situation måste man ändå fråga sig vad som pågår här och nu. När ett valdeltagande är så lågt som t ex deltagandet i kårvalet vid Uppsala universitet, har man med all säkerhet passerat den diffusa gräns som avgör huruvida en demokratisk kropp är legitim.
Om kårens hetlevrade tvångsförespråkare hade haft ett uns av heder i kroppen hade de valt att inte söka hävda att de uttalar sig i alla Uppsalastudenters namn och intresse. Men det har de bevisligen inte Istället för att endast agera i frågor av någorlunda neutral ideologisk karaktär bedrivs i kåren en lekstuga där nyfikna socialister och deras gelikar tränar sig i konsten att bestämma över andra människor.
Den som av någon obskyr anledning fortfarande känner sig manad att delta i detta demokratiprojekt med argumentet att minimera den skada ens politiska motståndare ställer till med, kan förvisso göra så utan att känna sig helt utan värde. De som dock vill protestera på riktigt gör som vi - låter bli.