Regeringens politik för oss tillbaka till 1600-talet

Att ett fåtal individer i Uppsala tycker om att klä sig i frack, bära facklor i novembermörkret och hylla gamla döda krigarkungar den 6 november varje år kan möjligen ses som lite udda, men är knappast något att hetsa upp sig för. Var och en blir lycklig på sin fason. Vissa tycker att krig, döda kungar och gamla traditioner är viktiga. Andra blickar hellre framåt. Det är ett faktum att på den tiden då Gustav II Adolf som bäst härjade ute i Europa, så var universitetet till för några få som hade råd, och definitivt inte för kvinnor. Tack vare decennier av politisk kamp ser dagens högskola inte längre ut så. Man skulle kunna tycka att det vore mer angeläget att skapa traditioner som firade detta. Traditioner som fick fler att känna sig inkluderade.
Men det verkligt allvarsamma är att i valet mellan att ta utbildnings-Sverige in i framtiden, eller att förflytta oss snäppet närmare Gustav II Adolf, så väljer den borgerliga regeringen Gustav II Adolf. Sakta men säkert bygger de ett utbildningssystem som blir allt snävare. De bygger en högskola där bara somliga får plats.
En grundtanke för socialdemokratin är att alla ska ha samma reella chans till utbildning. Det räcker inte med formell möjlighet att läsa vidare: det måste också finnas ekonomiska förutsättningar (avgiftsfri högskola, förmånliga statliga studielån), och, eftersom människor är olika, många olika vägar att ta sig in på högskolan. Valet till gymnasiet ska inte vara avgörande för chansen att läsa vidare. Ingen ska behöva fatta livsavgörande beslut i tidiga tonåren. Därför är det mycket allvarligt att regeringen nu tar bort högskolebehörigheten från ett antal gymnasieutbildningar. Alla klarar inte gymnasiet första gången. De som istället skaffar sig kompetens och erfarenhet genom att jobba i några år måste kunna tillgodoräkna sig denna kunskap, även om den inte syns i deras skolbetyg. Därför är det djupt bekymmersamt att regeringen slopar 25:4-regeln, som ger personer med arbetslivserfarenhet behörighet när de söker till högskolan. Tar man dessutom i beaktande att regeringen kraftigt skär ned på vuxenutbildningen, framträder ett tydligt mönster - och ett obehagligt sådant. Regeringen för en politik för ökad ­social snedrekrytering. I dagens internationella, kunskapsintensiva och snabbföränderliga ekonomi duger det inte att säga att bara vissa människor behöver kunskap. Framtidens arbetsmarknad kräver goda ämneskunskaper, motsvarande dagens högskolebehörighet, även för dem som aldrig väljer att läsa på högskolan. Forskningen säger att i en skola som tidigt delar upp eleverna är det inte barn från studievana hem som kommer att välja bort högskolebehörigheten. Det är arbetarnas barn som kommer att göra det. Och det är de som, tack vare regeringens politik, inte kommer att få en andra chans om de skulle vilja läsa vidare längre fram.
Tror man på att det är bra att människor är olika, och att en människas bakgrund på riktigt inte ska spela någon roll för hennes framtidsutsikter, så är den enda möjliga politiken att skapa flera vägar in på högskolan. Ju färre vägar, desto färre kommer att läsa vidare. Och genast hamnar vi lite längre bort från framtiden, och lite närmare Gustav II Adolf.
För tredje året i rad tar Laboremus strid mot likriktning och utestängning på universitetet. När andra firar döda krigarkonungar, firar vi Tagedagen. Det är vår hyllning till den öppna högskolan, uppkallad efter Tage Erlander. Den som vill vara med och ta ställning för en inkluderande högskolepolitik är hjärtligt välkommen till kåren den 6 november kl 19 - spännande gäster utlovas

Marika Lindgren Åsbrink
ordförande Laboremus,
s-studenter Uppsala