»UUS politik väcker frågetecken«
Efter segern i årets kårval har Uppsala universitets studenter, UUS, åter tagit plats i styrelsen. De är störst i i kårfullmäktige, de har fått flest styrelseplatser och på ordförandeposten sitter en UUS:are. Det finns därför all anledning att undersöka vad UUS vill göra under kommande läsår. Vad jag har funnit har gjort mig tveksam till om UUS kan driva en kårpolitik som förbättrar situationen för Uppsala universitets studenter.
Organisationsfrågorna. När man läser på UUS hemsida eller i deras partiprogram tar kårens organisation en stor plats. Organisationsfrågor är viktiga frågor, men i grunden är de frågor som rör medlen och kommer därför i andra hand i förhållande till målen. En effektiv och stark organisation kommer ingenstans utan goda mål. Det känns därför symptomatiskt att organisationsfrågorna på hemsidan har lika stort utrymme som utbildningsfrågorna och de studiesociala frågorna har tillsammans. Jag är orolig för att kåren kommer att bli en introvert organisation, där det stora intresset ligger vid kårens egna organisation, när UUS är vid rodret.
Otydligheten. I UUS valmaterial finns en grundläggande otydlighet i vad UUS vill driva (förutom organisationsfrågorna). Punkterna är ofta flummigt och löst formulerade. Kraven är ofta ackompanjerade med ord som bättre, acceptabelt eller tillräckligt. Exakt vad som är tillräckligt eller bättre framgår ej. När UUS väl är konkreta så är det ofta i mindre detaljfrågor, som många gånger redan är (delvis) genomförda. Slutligen måste jag lyfta upp UUS huvudkrav i kårvalet: Kåren ska lyssna på studenterna. En organisationsfråga som ger upphov till mer frågor än svar. Hur ska kåren lyssna? När ska kåren lyssna, och när ska kåren agera på det den har hört? På vem ska kåren lyssna? Det är svårt att se vilken riktning UUS kommer att ta angående de frågor som faktiskt berör den enskilde studenten.
Representativiteten. UUS står för Uppsala universitets studenter, men ändå består UUS kårvalslista av betydligt fler män än kvinnor (kom ihåg att av studenterna är cirka 60 procent kvinnor). Naturvetare dominerar både på listan och på posterna i kåren. Det finns stora frågetecken kring huruvida UUS vill föra en kårpolitik för alla studenterna, och inte bara för vissa. Det blir extra problematiskt när UUS har en så otydlig politik, där huvudkravet är att kåren ska lyssna på studenterna. Den brännande frågan blir då - vilka studenter ska kåren lyssna på när UUS styr?
Roshan Rydell Kahandaliyanage
