»Missvisande om studieavgifter«
Den debattartikel om studieavgifter för studenter från länder utanför EES hänvisar Daniel Fredriksson till en undersökning som Svenska institutet och Högskoleverket genomfört. Undersökningen visar att de flesta internationella studenter skulle avstå från att studera i Sverige om avgifter införs, skriver han.
Undersökningen ger inte belägg för den slutsatsen. Vi vet inte hur de flesta internationella studenter kommer att agera då i dagsläget bara en liten andel av dem funderat på att studera i Sverige. Undersökningen visar att cirka 40 procent av tillfrågade utländska studenter som befinner sig i Sverige skulle rekommendera Sverige som studiedestination, även om avgifter infördes. Eftersom frågan är hypotetiskt ställd bör man kanske vara lite försiktig med vilka slutsatser som dras. Men med tanke på att de tillfrågade åkt hit under premissen att de inte behövde betala studieavgifter är frågan om inte siffran i själva verket är ganska hög.
Varje år väljer 100 000-tals studenter från hela världen att studera i andra länder och betalar ofta höga avgifter. Trots att Sverige under 2006/2007 hade närmare 28 000 utländska studenter är vi ännu så länge en marginell aktör globalt sett. Svenska lärosäten bedriver praktiskt taget ingen internationell marknadsföring eller aktiv internationell rekrytering alls, ännu så länge. De flesta studenter har ingen aning om att det finns ett stort utbud av kurser på engelska här.
Daniel Fredriksson hävdar att Sverige inte kommer att bli konkurrenskraftigt i förhållande till våra kostnader. Är då svensk högre utbildning verkligen mycket sämre än till exempel dansk, holländsk, brittisk och australisk? Inte enligt den senaste globala rankingen från Jiao Tong universitet. Den visar att Sverige i förhållande till landets storlek och i förhållande till vår BNP, har fler universitet i topp 100-listan än något annat land i världen. Sverige hamnar i topp i väldigt många olika typer av undersökningar som mäter kreativitet och innovation och Sverige ligger också i topp vad gäller forskningsciteringar, enligt OECD. Sverige som land åtnjuter dessutom en enorm goodwill - där vi är kända - som matchas av få länder, enligt de undersökningar som Svenska institutet kontinuerligt genomför.
Slutligen är det missvisande att påstå att studieavgifter mötte kompakt motstånd från nästan alla tunga remissinstanser. De flesta universiteten ställde sig positiva eller lite tveksamma till förslaget. Och Högskoleverket har ändrat uppfattning.
Niklas Tranæus, Svenska institutet
Daniel Fredriksson svarar:
Niklas Tranæus har rätt i att jag drog något långdragna slutsatser av Högskoleverkets och Svenska institutets undersökning även om han själv gärna också vill dra slutsatser som kan upplevas som optimistiska. Detta har dock ingen egentlig bäring på min argumentation. Niklas väljer bekvämt nog att inte svara på hur studieavgifter egentligen innebär en kvalitetsförstärkning. Det många remissinstanser ställde sig starkt kritiska till är, vilket jag kan erkänna inte framkom tydligt i min tidigare artikel, inte studieavgifter i sig utan hur det liggande förslaget var utformat. I det avseendet var och är de allra flesta negativa till ett stipendiesystem som med all sannolikhet i slutändan kommer att innebära en merkostnad för Sveriges skattebetalare och för den högre utbildningen.
Vad gäller kvaliteten går det att debattera rankinglistors reella värde, vi är i mångt och mycket tvungna att använda oss av dem, både förespråkare och motståndare, i trubbiga jämförelser. Vad som däremot är intressant är att den goodwill som Niklas talar om förmodligen har andra orsaker än bara kvalitet och innovation. Jag tror att vår attityd till utbildning som en rättighet är en komponent i detta och att det finns en betydande risk att denna goodwill går förlorad om vi inför avgifter för vissa internationella studenter.
Med detta sagt är Uppsala studentkår motståndare till studieavgifter av principiella skäl. Att göra det till en vara, att sätta en prislapp på utbildning, anser vi är en sorglig utveckling som strider mot vår uppfattning att utbildning egentligen är en rättighet. Man ska investera i sin utbildning, javisst, men inte pengar. Man ska investera tid, engagemang och intresse.
Daniel Fredriksson,
vice ordförande med utbildningsansvar, Uppsala studentkår
