»Frysande studenter i vargavintertid«

Många unga kommer nu att välja att övervintra krisen genom att studera på högskolor och universitet. Därmed kommer det att behövas satsningar på den högre utbildningen så att antalet nödvändiga utbildningsplatser finns tillgängliga. Hösten 2008 ökade antalet sökande till högskolestudier för andra året i rad. Enligt statistik från SCB och Högskoleverket beror ökningen främst på att antalet 19-åringar har ökat. Kombinationen av större ungdomskullar och svårare arbetsmarknad kommer att öka trycket även framöver. Regeringen bör vara beredd på att satsa mer på grundutbildningen och inte bara prioritera forskningen, och på så vis investera i kunskap bland unga för att konjunkturutvecklingen snabbare ska vända uppåt igen, i stället för att det bara är arbetslöshetssiffrorna som stiger uppåt.
Samtidigt konstaterar vi att det inte verkar som om regeringen har förstått i vilken riktning utvecklingen går och hur den bör formas. Samtidigt som söktrycket till högskolan ökar, gör lågkonjunkturen även att bostadsbyggandet stannar av. Detta förstärks kraftigt av att regeringen avskaffat incitamenten till att bygga billiga bostäder. Bostadsbristen i de stora studentstäderna är allvarlig och kommer att bli värre. Samtidigt med detta vill regeringen forma svensk utbildning genom att satsa på få och stora lärosäten i stället för många små. De städer som redan lider av bostadsbrist ska alltså utsättas för ännu större press, utan att regeringen vill ingripa för att underlätta för studenterna.
Därför vill vi uppmärksamma regeringen på en rimlig åtgärd som skulle göra studentlivet lättare och som dessutom passar det ekonomiska klimatet, nämligen att höja studiemedlet. Studentgruppen är en grupp som lever på så låga inkomster att de inte konsumerar på långt när så mycket som de önskar och har behov av. En studiemedelshöjning skulle alltså kunna få fart på den annars dalande konsumtionen - studenterna har inte möjlighet att spara pengarna - och därmed även få fart på svensk ekonomi, samtidigt som man hjälper en utsatt grupp.

Regeringens tanke om att studenterna ska försörja sig genom att arbeta vid sidan om studierna kan diskuteras, men oavsett vad man tycker om detta kvarstår det faktum att extraknäckande studenter är de första som får gå när den ekonomiska vargavintern sätter in. Det har redan blivit svårare att få extrajobb, enligt Saco. I dagsläget är det enligt SCB 60 av studenterna som arbetar ved sidan av studierna, vilket naturligtvis inverkar negativt på den av regeringen så efterlängtade genomströmningen i högre utbildning. En studiemedelshöjning skulle därmed mildra krisen.
Det finns även studier som tyder på att unga som går ut på arbetsmarknaden vid ekonomiska kriser får ett sämre löneläge under en lång tid. Därför är det också viktigt att satsningar görs på arbetslivsanknytning i utbildningen för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. Sådana kopplingar kommer inte att vara enklare att göra i dessa tider och därför kommer det att behövas tydliga satsningar om det ska vara möjligt att genomföra.
Vi på Uppsala studentkår har saknat tydliga satsningar på områden som rör studenter som inte läser på yrkeshögskolan. Om Sveriges unga ska bygga framtidens kunskapsnation måste man satsa på utbildningskvalitet och goda studiesociala förutsättningar. En kris såsom denna måste bemötas inte bara med krishjälp till industri och bankväsende, utan med långsiktigt nytänkande och hållbara satsningar på unga och deras utbildning.

Uppsala studentkår
Klas-Herman Lundgren
Ordförande