»Studentkårerna är inte bara intresseföreningar«

Pär Gustavsson från Liberala studenter skriver i Ergo 2/09 att SFS vill behålla dagens system för studentinflytande eftersom vi förespråkar studentkårerna. Pär tycks se kårerna som intresseföreningar. SFS och Uppsala studentkår menar istället att kårerna är studenternas möjlighet att själva strukturera sitt studentinflytande på en demokratisk grund.
I dag har studenterna all möjlighet att själva bestämma över hur de vill organisera sitt studentinflytande. Det står studenterna fritt att besluta om vilka uppgifter de vill att kåren ska göra, hur det ska utföras och dessutom ta ut en medlemsavgift för att finansiera dessa. Det finns lika många exempel på hur det går till i praktiken som det finns kårer. Det är dock vanligast att man försöker enas kring åsikter och hur man ska påverka vissa frågor på till exempel övergripande universitetsnivå. Det gör man för att uppnå större genomslagskraft och för att kunna få en stabil grund att stå på.
Både SFS och Uppsala studentkår tror på det studentinflytande som studenterna själva organiserar och som är oberoende av lärosätet. Men en sådan organisering kostar och måste få göra det.
I dagsläget är allt detta garanterat via kårobligatoriet. Om det tas bort, måste en del av finansieringen komma från annat håll. Erland Ringholm som senast utredde hur ett ansvarsfullt avskaffande av kårobligatoriet kan genomföras föreslog en statlig ersättning på 310 kronor per helårsstudent. Det anser vi vara ett minimum, pengarna går till studenternas organisering och utövande av studentinflytande. Hur detta sen organiseras och utövas bör även i framtiden vara upp till studenterna själva.

Moa Neuman,
ordförande Sveriges förenade studentkårer

Klas-Herman Lundgren,
ordförande Uppsala studentkår