»Uppsalastudenterna får mer kvar i plånboken«

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Ändå har många studenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Alliansregeringen har därför beslutat att höja både studiebidraget, studielånet och det fribelopp studenterna får tjäna utan att studiemedlet reduceras. Den minskning av prisbasbeloppet som lågkonjunkturen lett fram till minskar dock höjningen med 80 kronor till sammanlagt 350 kronor i månaden från 1 januari 2010. För att ytterligare stärka studenternas ekonomi höjs därför även fribeloppet med 30 000 kronor från 1 januari 2011, vilket innebär att man som student får tjäna ytterligare 2500 kronor varje månad utan att studiemedlet sänks.
Höjningen av fribeloppet är viktig av flera skäl. Det ska löna sig att arbeta också för studenter. Den signal som samhället hittills har sänt ut har varit mycket märklig, när den student som frivilligt har velat ta ett större eget ansvar för sin försörjning har straffats. Nu blir det ändring på det. Tanken bakom det svenska studiestödets konstruktion är att den som studerar på heltid får studiemedel under terminerna men förväntas försörja sig på annat sätt under sommaren. Höjningen av fribeloppet kommer därför att ha särskilt stor betydelse för de studenter som inte har föräldrar eller andra närstående som kan hjälpa till med försörjningen. Höjt fribelopp har därmed också en tydlig rättviseprofil.

De studenter som jobbar extra vid sidan av studierna har alla varit stora vinnare på de jobbskatteavdrag som Alliansen genomfört. Efter höjningen av fribeloppet kan en student tjäna upp till 11 367 kronor per månad innan fribeloppstaket slår till och reducerar studiemedlet. För en student som tjänar så mycket har skattesänkningarna inneburit cirka 880 kronor extra varje månad.
Oppositionen har tidigare sagt sig vilja höja studiemedlet. Jämfört med regeringens höjning vill nu istället Socialdemokraterna minska studiemedlet med 55 kronor, Miljöpartiet vill höja studiemedlet med 470 kronor och Vänsterpartiet med 770 kronor. Samtidigt vill de höja skatten för landets studenter med upp till cirka 880 kronor i månaden. Det gör att landets studenter får det sämre med oppositionens politik.
Uppsala har idag över 28 000 eftergymnasiala studenter och antalet beräknas öka de kommande åren. Ett väl utbyggt offentligt studiestöd är ett grundläggande inslag i en framåtsträvande utbildningspolitik. Det är intresse och förmåga som ska avgöra om människor väljer akademiska studier, inte tjockleken på den egna eller föräldrarnas plånbok. Det är en fråga om att ge alla människor, oavsett social och ekonomisk bakgrund, likvärdiga chanser att genom egen ansträngning förverkliga sina ambitioner.

Patrik Forslund (M)
Riksdagsledamot, utbildningsutskottet
Per Bill (M)
Riksdagsledamot, konstitutionsutskottet