Satsningar på utbildning betalar sig

Det senaste decenniet har sett en kraftig expansion av den svenska högskolan, och många fler har idag möjlighet att få en högre utbildning än för tio år sedan. Detta är en väldigt positiv utveckling, men också en utveckling som inte är unik för Sverige. Samma tendens är allmän i hela världen, och är en del av utvecklingen mot en globaliserad ekonomi, där en högutbildad, kompetent och flexibel arbetskraft kommer att vara nödvändig. För att vårt utbildningssystem ska stå sig i denna nya värld måste rejält ökade resurser satsas på grundutbildningen i högskolan.
I den ovan beskrivna utvecklingen borde Sverige ligga i framkant, men så är tyvärr inte alltid fallet. Den utbyggnad av högskolan som skett har till största delen varit underfinansierad, vilket med nödvändighet gått ut över dess kvalitet. Som Högskoleverket visade i rapporten Högskolans ekonomi 1997-2007 – Vad har hänt? så ligger resurstilldelningen per student kvar på 1998 års nivå, och trenden är att resurserna snarare minskar. Detta beror till stor del på att den årliga uppräkningen av lärosätenas anslag inte följer kostnadsutvecklingen, varför de i realiteten minskar för varje år som går. Den kraftiga tillströmningen av nya studenter inför den innevarande höstterminen har ytterligare försvårat situationen.

Uppsala studentkår gjorde under förra läsåret en undersökning av den lärarledda tiden som erbjöds de studenter som läste A-kurser respektive första terminen vid utbildningsprogram inom alla fakulteter på Uppsala universitet. Den visade med all önskvärd tydlighet att den lärarledda tiden varierade oerhört mellan olika fakulteter, från drygt tjugo timmar i veckan på den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, till färre än fem timmar i veckan på den historisk-filosofiska. Den trend som kan utläsas i förhållande till tidigare undersökningar är att de kurser som redan tidigare hade fullgod lärarkontakt fått ännu mer, medan de som tidigare hade få lärarledda timmar fått ännu färre.
Med få lärarledda undervisningstimmar ställs det väldigt stora krav på studiedisciplin för den enskilde, och detta är särskilt besvärligt för dem som kommer från en studieovan bakgrund. Fler lärarledda timmar leder till en bättre utbildning, men det torde också minska avhoppen och därmed leda till den högre genomströmningstakt som i flera utredningar ansetts önskvärd.

Regeringen har nyligen presenterat en synnerligen kraftig och framåtblickande satsning på svensk forskning, och det är någonting vi varmt välkomnar. Samtidigt kommer den svenska forskningen på sikt inte att kunna behålla sin spetskompetens utan en fungerande grundutbildning som bas. Inte heller kommer det svenska näringslivet att kunna utveckla sin fulla potential om det inte finns välutbildad arbetskraft att anställa. För att uppnå detta måste högskolan tillföras rejäla resurser för att stärka utbildningskvaliteten. Det är en satsning som kommer att kosta, men det är vår fasta övertygelse att den i längden kommer att betala sig många gånger om

Kristina Ekholm
Ordförande Uppsala studentkår
Klas-Herman Lundgren
Ordförande Sveriges förenade studentkårer (SFS)