Annons
Annons

Bristande vägledning på juristprogrammet


Studenterna på juristprogrammet får ofta gissa sig till vad deras betyg grundar sig på. Det skriver juriststudenten Madeleine Varnäs, som efterlyser bättre vägledning från lärarna.

Som juridikstuderande är det alltid lika spännande att vid terminens slut ta del av resultatet från gångna månaders arbete. Tyvärr ger en publicerad poäng på studentportalen sällan insikt i vad ett betyg grundats på, utan jag får hänge mig åt gissningslekar för att komma underfund med vad jag gjort bra eller dåligt. I senaste numret av Ergo uppmärksammades den språkliga inskolningen på juristprogrammet i Uppsala. Av artikeln att döma brister undervisningen i att vägleda studenterna in i det juridiska språkbruket. Som student vill jag påstå att Uppsalas juristprogram visar brister på betydligt mer väsentliga punkter än så.
Det är knappast mitt eventuellt bristfälliga språk som bekymrar mig i nuläget, utan snarare att jag aldrig får några riktlinjer för hur jag kan förbättra mina juridiska kunskaper. På det fåtal promemorior som skrivs under en termin är otydliga anmärkningar från rättande lärare mer regel än undantag. Skriftliga uppgifter återkommer ofta i stort sett i samma skick som vid inlämningen. Det är ironiskt att lärarna på en utbildning där studenterna förväntas motivera sina påståenden och undvika löst tyckande inte ens kan ge godtagbara motiveringar vid betyg och poängsättning.
I ovan nämnda artikel framstår det som lätt att få en utförlig förklaring genom kontakt med lärare eller kursföreståndare. Jag tvivlar dock på att kursledningen skulle uppskatta ett system där samtliga studenter i efterhand krävde den motivering de sålunda har rätt till. Majoriteten finner det förmodligen inte lönt att ifrågasätta enstaka promemorior då betyget ändå huvudsakligen bestäms utifrån terminstentan. Tyvärr är kommentaren till tentasvaren endast övergripande och ger därmed inte heller någon individuell vägledning. Det vill säga, om någon sådan ens publiceras. I skrivande stund har jag fortfarande inte sett skymten av någon kommentar från höstterminens skrivning.

I sammanhanget bör även nämnas undervisningen,
vilken i genomsnitt består av fyra timmars seminarium i veckan. Inte nog med att tiden är begränsad, den leds också ofta av lärare utan någon egentlig kunskap i de specifika ämnesområdena. Vid kritik ursäktas detta med att Uppsalas problembaserade inlärningsmetod utgår från studenternas självständiga arbete, och att varje seminarium förbereds väl av en lärargrupp som diskuterar igenom seminariets huvudfrågor. När jag nyligen påpekade att otillfredsställande undervisning leder till flera timmars extra läsande i veckan, fick jag i respons att det måste vara positivt för mina egna studieresultat. Den stora press på studenterna det också leder till tycktes inte bekymra kursföreståndaren ifråga.
Att hos juristprogrammets ledning finna ett sådant lättsinne inför studenternas situation är bekymmersamt. Jag anser att lärarnas vägledning på programmet kan förbättras avsevärt och att systemet bör granskas. Jag är trött på att gissa mig till vad mina betyg grundas på.

Madeleine Varnäs


Juridiska institutionen svarar:
Vi beklagar att Madeleine Varnäs anser sig aldrig få några riktlinjer för hur hon kan förbättra sina juridiska kunskaper. Träning i juridisk problemlösning – med feedback – är det dominerande inslaget på juristprogrammet.
Av kursinformationen, som studenterna får i början av varje kurs, framgår målen och vad betygen grundas på. Vid seminarierna diskuteras avancerade juridiska problem. Studenterna har förberett seminarierna i basgrupper. Seminarieuppgifterna har sällen en given, enkel lösning. Det bästa sättet att lära sig lösa juridiska problem är att träna. Den insikten utgör grunden för den problemorienterade inlärningsmodellen. Tentauppgifterna är ofta gjorda på samma sätt som seminarieuppgifterna, studenterna har således under kursens gång löst sådana uppgifter.

I en problemorienterad inlärningsmodell är lärarens främsta uppgift att vara en organisatör av studieprocesser, inte att ”lära ut” – det vill säga att ”flytta” information från litteraturen till studenternas hjärnor. Läraren ska visa hur man skaffar sig kunskaper men i övrigt främst fungera som en resonerande förebild. Hon/han ska kommentera, kritisera, lägga tillrätta, ibland sammanfatta men inte ”lära ut”. Det är inte självklart att studenterna lär sig mer ju fler lärartimmar de får. Inlärningen ligger hos studenten själv. Det är inte heller givet att en ämnesspecialist är bättre lämpad att fylla lärarrollen än en icke ämnesspecialiserad lärare. Självfallet använder vi oss inte av lärare utan ämneskunskaper
Tanken är att studenterna, med löpande feedback, gradvis och tryggt ska kunna slussas in i den juridiska yrkesrollen. Blückert konstaterar i sin avhandling att jurister med examen från Uppsala anses vara duktiga på att skriva. Den skriftliga träningen förefaller således vara framgångsrik. Som alltid kan det givetvis bli ännu bättre, en utveckling vi självfallet strävar efter. nbsp;

Tentor ska alltid följas av tentagenomgångar eller skriftliga tentakommentarer. De sistnämnda innehåller ofta ett ”mallsvar”, kommentarer av andra vanligt förekommande svar samt allvarliga eller vanliga fel. Våra resurser tillåter inte individuella tentakommentarer. Studenterna ska genom en jämförelse mellan sin tenta och kommentaren, kunna sluta sig till vad som fattades i sitt eget svar och hur de kan förbättra sin problemlösningsförmåga. Examinator finns dessutom tillgänglig för enskilda samtal. Beträffande den av Varnäs efterlysta tentakommentaren blev den inte – som tanken är – publicerad samtidigt med betygen. Den publicerades, pga hög arbetsbelastning hos lärare, några veckor därefter.
På ovanstående sätt försöker vi ge studenterna uppmuntran, stöd och vägledning i att lära sig lösa juridiska problem och juridiska kunskaper. De flesta studenter är enligt vår uppfattning nöjda med den feedback de får. Landets juristprogram har utvärderas flera gånger av Högskoleverket. Utvärderingarna har för vår del inte resulterat i någon kritik i de av Varnäs berörda avseendena.

Olle Lundin, prefekt
Margareta Brattström, utbildningsutskottets ordförande


Annons

Annons

Läs mer

2021-04-16 10:14
En bra ekonomi är A och O för studenters välmående och trygghet under studietiden. Därför kommer S-studenter arbeta för…
2021-04-12 11:27
"Att tillfälligt direktansluta examinerade studenter till a-kassan handlar om att garantera grundtryggheten för många…
2021-04-09 10:49
Det är positivt att människor studerar i stället för att gå sysslolösa – men i grunden är fler utbildningsplatser en…