Sektioner för kåren närmare studenterna


Uppsala studentkår ska bilda lokala, delvis självstyrande sektioner som är baserade på fakulteter och campus. På så sätt hoppas vi inte bara överleva kårobligatoriers fall, utan att stärkas. Det skriver kårordförande Kristina Ekholm.

Den 1 juli 2010 avskaffas det för studenter obligatoriska medlemskapet i kår och nation. Vad man än må tycka om värdet av den reformen, är det otvivelaktigt så att den organiserade studentrörelsen i Sverige står inför stora utmaningar. När det liknande kårobligatoriet avskaffades i Australien för några år sedan, ledde det på mycket kort tid till en total kollaps för många studentorganisationer, med följden att både studenternas inflytande och deras sociala situation kraftigt försämrades. En så drastisk utveckling är knappast trolig i Sverige, men man ska inte underskatta de svårigheter som avskaffandet av kårobligatoriet medför.
Samtidigt erbjuder kårobligatoriets avskaffande en unik möjlighet för oss att kritiskt granska vår egen organisation och verksamhet. Uppsala studentkår har varit väldigt bra på att bedriva ett effektivt påverkansarbete gentemot Uppsala universitets ledning, mot Uppsala kommun och mot nationella aktörer. Kåren har drivit frågor om bostäder, om studentinflytande och studentrepresentation, och har gjort det med stor framgång. Vad Uppsala studentkår däremot har haft svårt för är att växa med universitetet, och att bredda sin verksamhet ned på institutions- och programnivå.
Detta har gjort att kåren för många studenter tyckts avlägsen och främmande, och de har inte känt att de haft möjligt att påverka dess verksamhet. Uppsala studentkår har varit dålig på att informera om den verksamhet man bedriver, men har framför allt också haft svårt att bygga en effektiv, varaktig och konsistent verksamhet i studenternas vardag, på institutions- och programnivå ute på campus. Kåren är till för studenterna, för att ta tillvara deras intressen och uppmärksamma deras problem, men av alltför många har den inte uppfattats så.

För att motverka detta, och för att anpassa Uppsala studentkår till en verklighet utan obligatoriskt medlemskap genomför vi nu en omfattande sektionsbildning. Med sektioner menar vi lokala och delvis självstyrande delar av kåren, som är baserade på fakulteter och campus. Sektionerna kommer att ledas av sektionsråd valda av studenterna inom sektionen, och de kommer att vara ansvariga för all den lokala studiebevakningen och studentmedverkan, och för att kunna utföra dessa uppgifter kommer de också ha egna verksamhetsplaner, och få medel från kårens budget för att genomföra sin verksamhet.
Sektionerna kommer också att ges möjlighet att formulera egna åsiktsprogram, där studenterna lokalt kan slå fast vad de tycker i frågor som påverkar dem direkt, som exempelvis betyg, examination och arbetsmiljö. Genom täta möten mellan sektionernas företrädare och kårens presidium kommer också dessa lokala åsikter att kunna föras upp till central nivå och drivas gentemot universitetsledningen. Vi hoppas att det kommer att leda till snabbare reaktionstider och större genomslag när studenter uttrycker missnöje med lokala förhållanden.

En effektiv sektionsbildning
kommer att kräva mer resurser lokalt. Därför kommer Uppsala studentkår från och med höstterminen att kraftigt utöka arvoderingsgraden för kårens studiebevakare. Det kommer att kraftigt öka deras möjlighet att ägna sig åt fallverksamhet och att aktivt förebygga problem, men också att gå ut och möta studenterna, att informera dem om deras rättigheter och att berätta om kårens verksamhet. Det kommer också att ge dem större möjlighet att hjälpa till med att organisera studenterna lokalt, att bygga studie- eller programråd där sådana inte finns, och att stärka och stötta dem som finns idag.
Genom dessa åtgärder hoppas vi att Uppsala studentkår inte bara kommer att överleva de förändringar som kårobligatoriets avskaffande för med sig, utan snarare kommer att växa, förstärkas och förbättras. Vi tror att de nya sektionerna på ett bättre sätt kan ta tillvara studenternas åsikter och önskemål lokalt, samtidigt som en fortsatt stark och enad studentkår kan förbli en kraftfull aktör när det gäller att påverka universitetet, kommunen och staten i frågor som är gemensamma för alla studenter, som studiemedel, utbildningskvalitet och bostäder. På så vis kan studentinflytandet stärkas och kårobligatoriets avskaffande faktiskt leda till någonting positivt

Uppsala studentkårs styrelse
genom Kristina Ekholm, ordförande nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2024-12-09 09:15
"Bristen på inflytande riskerar att försämra utbildningens kvalitet", skriver Tim Nedergård (ordförande, UTN) om hur…
2024-11-18 10:46
"Då bör vi [...] avhålla oss från dubbelmoral [...]", skriver Nils Czernich om samtidens debattklimat, i dagens…
2024-10-08 08:58
Mental Health Week är igång vid Uppsala universitet och i samband med detta skriver Uppsala studentkårs presidium om…