Sverige behöver fler högskoleutbildade

De två senaste valrörelserna i Sverige har nästan uteslutande fokuserat på jobben. Hur skapar vi jobb? Hur fördelar vi tillväxten som jobben ger? Och vad ska vi i framtiden jobba med? Detta är tre avgörande frågor som varje relevant politisk rörelse måste ta ställning till. Vi i Socialdemokratiska studentförbundet är övertygade om att en modern utbildningspolitik är nyckeln till samtliga dessa frågor och att möjligheten att få ett utmanande och bra jobb ökar kraftigt med en högskole- eller universitetsexamen i bagaget.
En diskussion som alltför länge utmärkt debatten om högre utbildning är påståendet om att vi inte behöver fler högutbildade i Sverige, att behovet av akademiker är täckt för lång tid framöver, och inte sällan ställs i den debatten antalet studenter kontra kvaliteten i utbildningen. Det finns flera anledningar att ifrågasätta detta. Dels har vi faktiskt inte så många högutbildade i Sverige, faktum är att hela tio stycken OECD-länder idag har en högre andel studenter än vi i Sverige har. Om vi vill fortsätta ge fler den kunskap som kommer krävas på framtidens arbetsmarknad så måste fler studenter ges verktyg för att tillgodose sig en utbildning i världsklass.

Men om vi ska klara att utbilda fler studenter ställer detta givetvis också krav på lärosätena runt om i landet, kvaliteten i utbildningen är därför otroligt viktig. Idag finns det institutioner med så lite lärarledd tid att man som student omöjligen kan ta till sig den kunskap man kommer behöva, många studenter känner säkert igen sig i föreläsningsveckor där antalet lärarledda träffar ligger runt 4–5 timmar. Detta måste åtgärdas Ingen ska behöva gå ut en utbildning och känna att det var slöseri med tid.
Kvaliteten måste stärkas och samtidigt måste vi öka antalet som klarar av att ta sin examen och komma ut förberedda för arbetslivet. Någon annan väg finns inte och att regeringen, med Jan Björklund i spetsen, i ett sådant läge har som ambition att antalet högskoleutbildade bör ligga mellan 40–45 procent år 2020 är pinsamt (idag är nämligen samma siffra 44 procent).

En god utbildning innebär inte bara krav under utbildningstiden utan också möjligheten att få ett bra jobb efter examen. Även om arbetslösheten bland akademiker är relativt låg i förhållande till övriga samhället så är det ändå ett stort problem att många studenter går arbetslösa relativt länge innan de hittar ett jobb som matchar deras utbildning. Ett förslag vore här att stötta den individuella studenten med en arbetslöshetsförsäkring efter uttagen examen, en försäkring som i kombination med yrkesvägledning ska hjälpa studenten att hitta rätt jobb. Argumentet mot ett sådant stöd har varit att alla ska jobba, men ingen har frågat sig ”med vad?”. Efter fem år på universitetet är det faktiskt inte bara ett jobb man vill ha – man vill ha rätt jobb. En utbildad person som inte får ett jobb som passar personens utbildning är en otrolig kostnad både för individen och för samhället, sådant slöseri har vi inte råd med.
Frågan om utbildning som vägen till jobb och ett bättre arbetsliv är central för oss Socialdemokratiska studenter och det är därför vi initierat en seminarieserie på temat ”Progressiv ekonomi: För jobb och välfärd”. Vår seminarieserie kommer turnera sju universitetsorter och den 10 november kommer vi landa vid Uppsala universitet för att diskutera temat ”Hur fixar vi jobben?”. Låter det intressant så finns mer information på www.progressivekonomi.se.

Magnus Nilsson
förbundsordförande för S-studenter

Josefin Pasanen
ordförande för Uppsala S-studenter (Laboremus)