Annan sanning om det mest omtalade yrket

När läraryrket omtalas i media är det ofta med en negativ klang. Man kan ofta läsa att arbetsbelastningen är hög och inkomsten låg. Utbildningen sägs vara ostrukturerad och dålig. Bilden bekräftas inte minst av artikeln ”Lärare – ett framtidsyrke?” i Ergo nummer 10. Ofta beskrivs yrket utan nyanser och källor till olika påståenden.

Jag vill mena att det finns en annan sida av myntet. 15 827 personer hade en lärarutbildning som förstahandsval inför hösterminen 2012. Jämför med läkarprogrammets 5 824 eller juristprogrammets 6 531 sökande (Källa VHS). Det behövs fler lärare än jurister och läkare så jämförelsen är inte helt rättvis. Men statistiken visar dock att många vill bli lärare. Det och mina egna erfarenheter av yrket och utbildningen får mig att dra slutsatsen att det måste finnas något positivt bortom medias bild som lockar studenter. Jag vill i min artikel redovisa några exempel på fakta och erfarenheter som motstrider den negativa mediebilden av yrket. nbsp;

Ingångslönen för lärare är som artikeln i Ergo redovisar låg i Uppsala. Den är dock betydligt högre i många angränsande kommuner. Som obehörig gymnasielärare har jag haft en grundlön på nbsp; 26 000 kronor i månaden. En lön som är fullt jämförbar med många andra akademikers ingångslöner. En grundskollärare har i landet en snittingångslön på 23 400 kronor. Det är högre än för poliser, sjuksköterskor, socionomer, journalister med flera (källa skolverket/för det vidare).
Gällande trivsel så anger 9 av 10 lärare att det trivs bra på sin arbetsplats. Lärare lever och arbetar längre än genomsnittet. Anledningen tros vara att lärare ser sitt yrke som meningsskapande (Källa SCB).

I Ergos artikel tycker intervjupersonerna att det saknas en tydlig överblick över vilka kurser man ska läsa och när dessa ges. På fakulteten för utbildningsvetenskaps webbsida finns sagda överblick under rubriken ”sökanvisningar och kursutbud” . Sökvägar har avseende min egen utbildning inte förändrats nämnvärt under de tre år jag studerat. Jag uppfattar alltså att jag har haft goda förutsättningar att planera mina studier. Mina upplevelser speglar så klart inte alla olika inriktningar inom programmet. Som på alla högskoleutbildningar, måste man som student själv vara aktiv och söka information. nbsp;

Jag menar inte att statistiken och erfarenheterna jag redovisat ovan skulle måla en heltäckande bild. I motsatsförhållande till medias bild. Istället menar jag att det inte finns någon entydigt sätt att beskriva yrkesvalet. Det finns både positiva och negativa aspekter. För att ge en rättvis bild måste man beakta både det bra och det dåliga. Enligt min erfarenhet känner många lärare och lärarstudenter inte alltid igen sig i den bild som media, i det här fallet Ergo, ger av skolan och lärarutbildning. Detta påpekar jag även om jag vet att Ergo har publicerat andra artiklar med en positivare vinkel. Innan jag avslutar min artikel vill jag lyfta fram att man som lärarstudent kan uppleva sitt yrkesval som kreativt, stimulerande och roligt. Oavsett hur media väljer att beskriva yrket.

Alexander Akterin
Lärarstudent, Uppsala universitet