Något är ruttet i den svenska kårvärlden

Att vara kåraktiv är inte bara roligt, det är även väldigt lärorikt. Speciellt som heltidare lär man sig saker man aldrig trodde att man skulle arbeta med, och när man går av har man med sig många nya erfarenheter. Men väldigt många som går av en arvoderad post i studentvärlden har även med sig annat, en vardag innehållande bitterhet, ångestattacker, och i värsta fall sjukskrivning.

Det har hänt förr, och kommer att hända igen. Att kåraktiva bränner ut sig. Arbetsmiljön för heltidare på landets studentkårer är inte alltid god. Som heltidsarvoderad har man privilegiet att få ägna sig åt det man brinner för. Men det finns en baksida - det blir lätt betydligt mer än heltid. Man jobbar sena kvällar och tidiga morgnar. Man jobbar helger och under lov, om man över huvud taget tar lov. Dessutom finns en hetskultur inom kårvärlden som gör det svårt att bara jobba 40 timmar i veckan.

När studenters arbetsmiljö är dålig är studentkårer sällan sena att rycka ut till den enskilda studentens försvar. Men lever Sveriges kårer som de lär? Vem rycker ut till den enskildes försvar när en kårarvoderads arbetsmiljö fallerar? Ibland finns stöd att hämta, men skrämmande ofta är svaret ingen alls. Studentkårer är viktiga, ingen tvekan om det. Och de gör mycket bra. Men det får inte ske på bekostnad av de arvoderades hälsa.

Att bli utbränd innebär inte bara en tragedi för personen själv, en sjukskriven heltidare är också något av det sämsta som kan hända en studentkårs verksamhet. Detta är inte ett problem som kan lösas genom att fatta ett enkelt beslut i styrelse eller fullmäktige. Rutiner och styrdokument som tar de arvoderades arbetsmiljö på allvar är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det är först och främst en fråga om en övergripande attitydförändring i hela organisationen. De krav vi ställer på våra arvoderade kan och får vara höga, men inte omöjliga. Och ett av de viktigaste krav vi kan ställa handlar om en vettig arbetsmiljö för de hårt arbetande personer som är en förutsättning för så mycket av det viktiga arbete som kårerna gör.

Presidialernas arbetsgivare är kåren, och som arbetsgivare har man ett ansvar. Ett ansvar att se till att arbetsmiljön är dräglig. En arbetsplats som bygger på att man kan slita ut sina heltidare måste tänka om. Sveriges studentkårer måste börja prata om arbetsmiljö, inte bara studenternas arbetsmiljö utan även arbetsmiljön för de egna engagerade.

Vi som skriver denna artikel har alla varit heltidsarvoderade i kårvärlden. Flera av oss har egen erfarenhet av att bränna ut sig av sitt engagemang, alla har vi sett det hända i vår närhet. Vi manar därför Sveriges studentkårer att ta frågan om arbetsmiljö på allvar och införa bättre rutiner för att förhindra att fler heltidare går under. Vad har era heltidare för arbetsmiljö? Är den rimlig? Om den inte är det, se till att göra något åt den. Det är er skyldighet som arbetsgivare. Och få saker skadar en organisation så mycket som en heltidare som blir sjukskriven.

Och om det händer, ta det på allvar. Behandla det som den arbetsskada det är, och ta hand om den drabbade. Organisationen överlever, se till att människan gör det också.

Elina Berg
f.d. ordförande, Lunds samhällsvetarkår

Sofie Blombäck
f.d. ordförande, Filosofiska fakulteternas studentkår, Göteborg

Jonas Boström
f.d. vice ordförande, Uppsala studentkår

Christina Dackling
f.d. ordförande, Göteborgs universitets studentkårer.