Bredda vägen in till akademin

I dag är högre utbildning formellt öppen för alla och mångfald är högt värderat. I högskolelagen 1 kap. 5 § stadgas att högskolan aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan. Samtidigt speglar akademin fortfarande de strukturer som finns i samhället,
studenter från akademiskt utbildade hemmamiljöer är överrepresenterade medan studenter med annan bakgrund är färre till antalet. En anledning till detta är att de urvalsinstrument som framförallt används shy; betyg och högskoleprov shy; gynnar en viss typ av studenter. Samtidigt mäter dessa bara en del av den kunskap och erfarenhet som krävs för att klara universitetsstudier och arbetsliv.

Det är upp till enskilda lärosäten att bestämma om alternativa urval ska användas. Vid Uppsala universitet görs detta i mycket liten utsträckning trots att det kan användas på upp till en tredjedel av platserna. Uppsala studentkår anser att universitetet bör lära av de goda exempel som finns på andra håll i landet, där alternativt urval fungerar som en kompletterande urvalsmetod.

Flera av landets läkarprogram använder alternativt urval. Linköpings och Umeå universitet reserverar platser för sökande med arbetslivserfarenhet inom vårdyrken, som sedan rangordnas efter resultat på högskoleprovet. På så sätt gynnas studenter med ett genuint och beprövat intresse för att arbeta med människor. Karolinska institutet använder också alternativt urval till läkarprogrammet genom en process där både högskoleprovsresultat, intelligenstest och intervju används. Gemensamt för de tre universiteten är studenterna som antagits genom alternativt urval klarar sig lika bra eller bättre än studenter som antagits via betyg och högskoleprov.

Även Lunds universitet använder alternativt urval men via en annan metod. Universitetet håller en nätbaserad juridisk översiktskurs med platsgaranti för alla sökande som är behöriga. Kursen ges på distans och de 20 bästa erbjuds en plats vid juristprogrammet. Det uttalade syftet är att bredda rekryteringen till högre studier och kursen är utformad för att locka studenter som inte har akademisk utbildning som förstahandsalternativ. Under studietiden blir studenterna coachade av juriststudenter och får åka på studiebesök till Lund. Även här är resultaten goda. Studenterna som antagits via kursen klarar sig bra på juristprogrammet, samtidigt som antagningen bland annat inneburit att andelen studenter med utländsk bakgrund har ökat. För studenterna som inte fick en plats på juristprogrammet har kursen ändå varit gynnsam och majoriteten fortsätter med andra akademiska studier.

Sammantaget finns det flera fördelar med att använda alternativt urval. Flera bakgrunder uppmuntras och studentgruppen blir mer heterogen. Alla nämnda universitet har också märkt en lägre andel avhopp bland studenterna som antas via alternativt urval, vilket är särskilt bra på till exempel läkarprogrammen där utbildningen är kostsam. Lunds universitets översiktskurs i juridik visar även på vikten av att arbeta med riktad marknadsföring till icke shy;traditionella studentgrupper och att stötta studenterna under utbildningen genom fadderprogram. På så sätt gynnas även studenterna som inte kommer in på juristprogrammet via kursen, eftersom de får en första inblick i högre studier och ett varmt välkomnande.

Kort sagt finns det mycket för Uppsala universitet att inspireras av. Som ett av landets främsta universitet bör även vi fundera på hur vi kan öppna upp högre utbildning för fler. Vi behöver yrkesverksamma personer med olika erfarenheter och kompetenser för att skapa ett välfungerande och rättvist samhälle. Genom alternativa urvalsmetoder och stödprogram för nya studenter har akademin en möjlighet att motverka ett allt mer segregerat samhälle; en möjlighet som Uppsala studentkår anser att universitetet måste ta.

nbsp;

Karin Wetterberg

Ebba Riberdahl

nbsp;

Styrelseledamöter för Uppsala studentkår

nbsp;