Gör miljön och plånkan en tjänst- sluta släng mat!
Sedan den industriella revolutionen har jordbruket genomgått tusentals effektiviseringar i samband med globaliseringen som möjliggör det breda sortimentet vi har i livsmedelsbutikerna idag. Idag kan de allra flesta ta sig till sin närmsta mataffär och plocka på sig grödor från hela världen. Är det en dålig sak?
Visste du att det slängs 1,3 miljoner ton matavfall årligen enbart i Sverige varav 200 000 ton av det är ätbar mat? En så stor siffra som denna är tämligen ogripbar. Något som kanske är enklare att ta till sig är att detta motsvarar ca 3000-6000 kr för de svenska hushållen årligen som tyvärr slängs i soptunnan.
Många vet förmodligen att vi slänger mycket mat i Sverige. Det är svårt att gå miste om den informationen när krönikor och debattartiklar kontinuerligt publiceras och uppmanar oss att slänga mindre mat, men ändå fortsätter maten slängas. Därför är den här informationen fortfarande viktig och behöver nå ut till allmänheten. Som konsument och medborgare kan alla vara med och påverka matsvinnet som vi dagligen producerar.
Men varför slänger vi så mycket mat? Inser vi på riktigt att de där resterna från gårdagens middag faktiskt spelar så stor roll för miljön och inte minst den egna plånboken? De där bruna bananerna som ser lite ledsna ut i fruktskålen, åker de ner i soptunnan senare tro? Eller kanske de lite halvsunkiga grönsakerna i kylskåpet som fått ligga för länge utan någon som helst omtanke.
Som konsument och medborgare kan alla vara med och påverka matsvinnet som vi dagligen skapar. Är det bäst före-stämpeln som ska hållas ansvarig för matsvinnet eller är det kanske vår brist på kunskap om just stämpelns betydelse, vilket inte betyder något annat än: titta, lukta och smaka innan du slänger.
Skulle du slänga en sprillans ny iPhone 8 i soptunnan? Inte jag heller. Alla de där ouppätna resterna, bristande måltidsplanering och vår okunskap om bäst före-märkningen resulterar årligen i matsvinn till ett värde av en ny smartphone. Om det inte redan var någorlunda självklart resulterar detta i ett enormt slöseri av resurser, och för de där bruna halvledsna bananerna som faktiskt är fullt ätbara innebär det användning av jordbruksbar mark, vatten, arbetskraft, transport och utsläpp helt i onödan. I tider som dessa har de globala målen hoppet om att minska matsvinnet med 50 % per person till 2030 men det ser inte ljust ut. Vi slänger helt enkelt fortfarande för mycket mat.
Genom att sluta slänga ätbar mat gör vi en enorm insats för miljön och våra egna plånböcker. Det är en ytterst liten uppoffring att på ett bättre sätt planera sina inköp och ta tillvara på maten som inhandlats. Resterna från gårdagens middag kan med lite inspiration bli dagens gourmetlunch eller kanske förvandlas till en restfest tillsammans med de där skrumpna grönsakerna i kylen som väntar på att få komma till användning. Har du gjort för mycket mat? Inga problem, frys ner en matlåda! Den mesta maten kan faktiskt frysas ned och den smakar lika bra för det. Planerat dåligt den här veckan också? Ingen fara, nu har du den perfekta chansen att kolla upp recept och inhandla mat som du faktiskt kommer att använda.
Det som är dåligt kanske inte är vårt överflöd av mat från alla världens hörn utan snarare hur vi skamlöst tar maten för givet och slänger den i soporna utan vidare eftertanke. Det behöver inte vara såhär, nu tar vi tag i saken tillsammans och minskar matsvinnet kollektivt — för mer tips och trix på hur du kan minska ditt matsvinn gå in på vår hemsida SvinnTipset.
Nina Rodriguez
Maria Nidsjö
Olivia Lönn
Josefin Lönn.
