Vi måste skydda en individs rätt att tala fritt
Vi från Konservativa Föreningen i Uppsala uppmärksammade för några månader sedan ett fall vid Uppsala universitet då en av universitetets anställda i studiesyfte valde att nämna “ett förbjudet ord” för att sedan bli anmäld av ett par närvarande elever. Vi väljer nu att kritisera Uppsalas andra lärosäte, SLU, och deras agerande mot en av sina studenters åsiktsyttringar.
Den 7 och 21 oktober 2019 publicerade Expressen två olika debattinlägg av veterinärstudenten Felicia Hogrell där hon utifrån sin erfarenhet från en praktikvecka på ett slakteri hårt kritiserade svensk köttindustri.
Svaret från hennes lärosäte bestod till att börja med av att öppet kritisera hennes handlande på en föreläsning där hon och ett hundratal andra studenter deltog, och följdes sedan av att kalla henne till ett enskilt samtal med Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU:s) ledning.
Redan att öppet kritisera en student inför hundratals av hennes medstuderande är förnedrande och ovärdigt. Att som ensam student bli kallad till ett lärosätes högsta ledning för att förklara ett påstått negativt agerande kan säkert ha känts hotfullt. Det är uppenbart att en student står i någon sorts beroendeställning gentemot sitt lärosäte, och således kan det mycket väl ha funnits en underton av akademiska konsekvenser i det samtal som ägde rum.
SLU motiverade sitt agerande med grund i att studenten hade tillägnat sig de erfarenheter hon byggde sin debattartikel på genom praktik hos en av SLU:s samarbetspartners. Visst kan det säkert upplevas pinsamt för SLU att deras studenter använder sina erfarenheter hos dessa samarbetspartners för att skriva tuffa debattinlägg, och det finns säkert en rädsla för att detta kan hota vissa av dessa samarbeten. SLU:s agerande är dock långt över gränsen för vad ett lärosäte kan anses ha rätt att göra mot en student.
Denna del av svensk djurhållning är en fråga som Konservativa Förbundet inte har tagit ställning i, varken på lokal eller nationell nivå. Det vi försvarar är inte den framförda åsikten i sig själv, utan istället en students rätt till åsiktsfrihet och med det den akademiska frihet som borde vara självklar på våra universitet. Vi kritiserar därmed inte heller de som valt att bemöta dessa debattinlägg på ett rättvist och sakligt sätt. Vi förstår att om vi inte solidariskt står upp för åsiktsfrihet och akademisk frihet så riskerar vi att behöva stå ensamma när det är vår tur att få dessa grundläggande principer kränkta.
Europas universitet har ända sen Jan Hus dagar varit en källa till fri och utmanande åsiktsbildning, en åsiktsbildning som dessutom är byggd på kvalificerad kunskap och lärande. Detta fenomen är något som ständigt drivit det västerländska samhället framåt och som varit navet i att ändra gamla strukturer för det bättre. Detta fenomen är också något som den Konservativa Föreningen i Uppsala vill bevara, även om vi många gånger kan se de åsikter som uppstår som lite väl radikala och gärna ser ett försiktigt anammande av nya idéer.
Vi ser en parallell mellan de två Uppsaliensiska universitetens ageranden. Inte bara yttrandefrihet och akademisk frihet, utan även de egna anställda och de egna studenterna offras för att tillfredsställa intressen som är allt annat än akademiska. Tyvärr så är dessa inte isolerade fall, runt om i västvärlden inskränks den akademiska integriteten och friheten. Om vi någonsin ska kunna hejda denna utveckling måste vi förstå att skyddandet av en individs rätt att uttrycka sig inte nödvändigtvis är ett propagerande för dennes sak, utan istället kan vara ett rop för allas rätt att tala fritt.
‘’Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.’’
Evelyn Beatrice Hall, The Life of Voltaire
Henric Colliander, ordförande Konservativa förbundet Uppsala
Henrik Bark, ledamot Konservativa förbundet Uppsala
Henric Colliander, (t.v.) ordförande Konservativa förbundet Uppsala, Henrik Bark, (t.h.) ledamot Konservativa förbundet Uppsala. Foto: Privat
