”Ett bättre antagningssytem är möjligt”
Till helgen är det högskoleprovet. En chans för många att komma in på sin drömutbildning till vårens och nästa hösts antagning. Provet är dock kritiserat, senast av Kajsa Dovstad som under hösten i en text i GP hävdar att det är en väg in på högre utbildning för redan privilegierade och vill att dess andel av antagningen skall minska. Texten skapade stor uppståndelse där provet försvarades utifrån personliga upplevelser på Twitter. Vissa gick i högljutt försvar av högskoleprovet, mot de som ansåg att en dags provskrivande inte kan likställas vid tre års slit under gymnasiet. Bristen på nyansering där ingen vill se bortom status quo gör att vi inte tar oss framåt eller löser något av de problem som båda sidor belyser.
Ett alternativ till dagens högskoleprov skulle vara att utöka möjligheterna till basår samt att byta ämnesprov anpassade efter studiernas innehåll. Detta för att bli mer precis i antagningen och öka incitamenten för kunskapsinlärning under gymnasiet.
Vad ansåg de olika sidorna i debatten vara viktiga värden i antagningen? De som står bakom högskoleprovet argumenterar för att alla måste få en andra chans. De som anser att betydelsen av provet ska minska vill nå en mer rättvis och pricksäker antagning till högre studier.
Båda dessa värden är viktiga och behöver prioriteras. Historier om individer som lidit av psykisk ohälsa som depression eller anorexi under skoltiden visar på vikten av en andra chans, ingen vill bli dömd livet ut för den tyngsta perioden i sitt liv. En andra chans behövs för att få möjligheten att uppnå sina drömmar. En rättvis och pricksäker antagning är viktig för att säkerställa att rätt person får en möjlighet att studera. Då många har samma drömutbildning är det viktigt att urvalet blir så att den person som är bäst lämpad samt kommer fullfölja studierna får chansen.
"En som arbetat inom vården bör ha praktiska erfarenheter som hjälper en att prestera på ett ämnesprov för att bli läkare."
Är förslaget om ämnesprov genomförbart? I Österrike, ett land som på många sätt liknar Sverige, har läkarprogrammen egna antagningsprov. Antagningsprovet innehåller relevanta kunskaper för utbildningen som lärts ut under gymnasiet. Detsamma gäller för psykolog- och ingenjörsutbildningarna med flera. Det gör att kunskapsinlärning motiveras under gymnasiet, då kunskaperna ska användas vid ett senare tillfälle för att komma in på drömutbildningen. Med detta system finns en väg in baserat på dina kunskaper. Relevanta erfarenheter från arbetslivet kommer ge de som önskar att börja studera senare att en möjlighet att visa vad de lärt sig från yrkeslivet. En som arbetat inom vården bör ha praktiska erfarenheter som hjälper en att prestera på ett ämnesprov för att bli läkare.
Ett ämnesprov skulle lika mycket vara ett förstahandsalternativ som en andra chans. Genom att ge samma möjlighet att visa vilka kunskaper de sökande förvärvat under gymnasietiden eller senare, får de möta ett rättvist system, utan subjektiva bedömningar som alltid kommer att vara närvarande vid betygsättning.
Ett bättre antagningssystem är möjligt. Ett system som ger en mer rättvis antagning, där individers slit över tre år belönas men som även innebär fler vägar in till universiteten till de som behöver en andra chans. Det är något som inte kan lösas i en handvändning. Därför är det viktigt att helgens högskoleprov efterföljs med ett till våren, där de som inte hamnade tillräckligt långt fram i kön till höstens prov får en andra chans redan nu till våren.
Viktor Janrik, vice ordförande Liberala studenter Uppsala
